Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1920 - Lindley, Charles: Sjöfartens socialisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
TIDEN
ovillkorligen skall handhavas av en
byråkratiserad ledning. Den mera
principiella stridsfrågan om
expropriation utan vederlag eller inlösning
kan här förbigås, då den
sammanhänger med den allmänna
socialiseringsfrågan.
Vid närmare undersökning ifråga
om betingelserna för sjöfartens
socialisering nödgas man i främsta
rummen taga de stora sjöfartsnationerna
England och Amerika med i
beräkningen. Visserligen kan man ju
tänka sig en isolerad svensk
socialisering, utan hänsyn till huruvida
andra nationer vilja följa exemplet
eller ej. Men finge vi i så fall bereda
oss på en bitter kamp och starkt
motarbetande från sjöfartskapitalistiska
intressen i andra länder samt därav
följande förluster och svårigheter.
En bojkott av utländska kapitalisters
fartyg och baserandet av driften på
enbart egna kölar, låter sig
näppeligen praktiseras, då dylikt
förfaringssätt troligtvis skulle medföra avbrott
i handelsförbindelserna.
Förhoppningarna måste därför inriktas på
att övriga större sjöfartsländer skola
verkställa en samtidig socialisering.
Övergår man därför till
granskning av situationen i förut åberopade
länder, så måste det som ett
beklagligt faktum konstateras att den å
dessa fartyg anställda personalen
endast undantagsvis äro socialister.
Till en del kan ju detta förhållande
bero på den av ledarne för de
fackliga organisationerna utövade
inflytandet, men ledarne måste givetvis i
sin tur, i det väsentligaste, återspegla
den allmänna uppfattningen bland
medlemmarne. Vi behöva härvid för
Englands vidkommande endast
uppfriska minnet med det
uppseendeväckande fall, då engelska sjöfolket
vägrade att vidarebefordra de
socialistiska representanterna Huysmanns
m. fi. till fredskonferensen.
Såsom en god gradmätare på denna
sjöfolkets allmänna ståndpunkt kan
här återgivas det väsentligaste
innehållet ur Amerikanska
sjömansförbundets facktidning "The Seamens
Journal", där mera ingående
behandlats frågan om, huru bör
förfaras ifråga om den stora mängd
fartyg som för krigets fullföljande
av staten färdigbyggts och vilken
verksamhet nu efter fredsslutet
måste stabiliseras såsom statsdrift eller
enskild drift. Facktidningen
fastslår därför att det endast finnes tre
vägar att välja till frågans lösning:
1. Nationell äganderätt och
nationell drift av staten tillhöriga
handelsfartyg ;
2. Nationell äganderätt, fastän
med privat drift under statskontroll
ifråga om verksamhet och frakter;
3. Försäljning enligt resonligt pris
till privata firmor med oinskränkt
äganderätt.
Beträffande det första alternativet
framhåller facktidningen att
principen är allmänt bekant och prövad.
Erfarenheten har avkylt många
förutvarande vänner av statsdrift, då
den givit erfarenhet av att om icke
arbetarnes medinflytande kan
vidmakthållas, så blir
arbetsförhållandena icke bättre, utan snarare sämre,
än under privat drift. (Det märks
tydligt att det härvid åsyftas de stat-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
