Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1920 - Lindley, Charles: Sjöfartens socialisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
TIDEN
drift, eller privat drift med ty
åtföljande oinskränkt kontroll. De två
systemen kunna icke kombineras, göres
detta skall följden endast bliva
villervalla.
Som slutomdöme uttalas: att med
hänsyn till ovan anförda
anmärkningar gentemot första och andra
alternativen måste det såsom en given
följd framstå som om det tredje
alternativet vore det mest fördelaktiga
eller kanske det minst onda.
Det förefaller dock som om
facktidningen alltför hastigt har utdömt
och avfärdat alternativ två, då man
icke ens har tänkt på, långt mindre
undersökt möjligheterna för driftens
handhavande genom personalen eller
genom av dem gemensamt stiftad
korporation. Visserligen skulle en
sådan driftform icke upphäva de
anmärkningar som riktas mot statens
överhöghet samt inblandning i
driftsledningen, men å andra sidan borde
ett sådant kontrollerande inflytande
icke kännas odiöst då verksamheten
inriktades till fyllandet av
samhälligt behov, med avkoppling av det
kapitalistiska profitintresset, för
vilket en statslig kontroll och
regule-ring måste kännas mycket
hindersam. Kommer driftsledningen i
personalens egna händer så bortfaller
givetvis även de flesta
tvisteanledningarna och behovet av opartiska
statsämbetsmäns medling, liksom
även kontrollen över fartygs
sjövärdighet blir en kollektiv angelägenhet,
som endast undantagsvis skulle
behöva utomståendes inblandning och
då endast i facktekniskt avseende, till
slitande av eventuella
meningsskiljaktigheter.
Hade Englands och Amerikas
sjö-n;ans- och eldareorganisationer eller
dess fackliga ledare, haft någon
förståelse för de socialistiska
principerna, så skulle de säkerligen icke
utan allvarsamma protester ha gått
med på att låta det oerhört stora
tonnage, som för respektive staters
räkning nybyggts under de senaste åren,
bortslumpas till privata köpare. I
all synnerhet gäller detta för
Amerikas vidkommande där statens
fartygsproduktion har tagit ett
gigantiskt uppsving, förutom det stora
antalet fartyg som tagits från
centralmakterna och där man icke haft
något större antal rederier som behövt
ersättas för förlorat tonnage. Man
behöver härvid endast göra en liten
jämförelse med exempelvis de
engelska järnvägsmännen och
gruvarbe-tarnes imponerande krav på
järnvägars och gruvors förstatligande, för
att förstå skiljaktigheten i den
all-’ manna uppfattningen bland de olika
yrkesgrupperna. Dessa senare
arbetaregrupper kunna icke heller såsom
kår betraktad etiketteras såsom
medvetna socialister, men de ha likväl
påverkats i denna riktning av
socialistiska kamrater och fackliga ledare.
Belysande för denna nationellt
olikartade syn på dessa spörsmål fås
genom ett meddelande som kommit
oss tillhanda från Italien, vars
sjömansorganisation har beslutat att
själv övertaga och bedriva
rederirörelse. Förbundet som omfattar alla
kategorier å fartyg anställda, från
befälhavare till kollämpare, har till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
