Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1920 - Hirdman, Gunnar: Anna Lenah Elgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
TIDEN
Aven det har säkerligen Anna
Le-nah Elgström erfarit. Inte blott
Kristina utan även den prostituerade
och skurken kunna blotta oanad
skönhet, om man får ro att se in i
dem, leva med dem. (Fast för egen
del vill jag inte stryka under t. ex.
Maeterlincks optimistiska syn på
människorna, enligt vilken denna
inre skönhet och rikedom skulle
finnas hos alla människor. Men de
välbeställda människorna ska inte
yvas!)
Ner till dessa människobarn går
diktaren i sin nästa bok »Fatt i
g-folk», (1912). Mycket nära ska
man komma de elända för att se
»den inre skönheten» så strålande
som hon gör det.
»Den inre skönheten» — det
påminner om Maeferlinck! Ja, »den
själiska skönheten» ser hon, om inte
lika filosofiskt begrundad, så dock
lika strålande som han. Men
medan han som den överlägsne,
förstående vise lugnt njuter skönheten,
är hon den förstående dåren, den
tappert viljande, den ständigt efter
intensivare liv längtande — —.
I vardagens grå kan den plötsligt
skymta fast ej skådad av mången,
men mest vågar den sig fram i vissa
gynnade ögonblick, i stilla,
ödesdigra stunder, inför olyckan eller
döden eller inför möjligen
nyupptäckta värden eller överväldigande
förluster.
Hur gripande är ej den
domstolsscen, som skildras i denna bok.
Konvenansens och fördomarnas
masker falla och de små
människobarnen stå där inför varandra med
öppnade själar, klarseende och
överseende allt. Och ännu klarare,
enklare och fullkomligare blir den
människa, som står inför döden. Så
sker med den fattiga arbetarhustrun,
som offrar livet på det att mannen
och barnen må få litet hjälp i
betrycket genom att lyfta hennes liv-
försäkring — i vilken avsikt hon
misslyckas, men hon dör i glädja
och renhet och i en stärkande känsla
av att ändock kunna något och
betyda något.
Mitt ibland oss friskt levande gå
dock människor, vilka så att säga i
förtid fått denna klarsyn, vilka redan
äro bortom, »de märkta» vill man
kalla dem; men de äro ej olyckliga
däröver, de gå leende fram som om
de kände en stor glädje att vara i
besittning av en hemlighet, som de
flesta människor få ana blott en kort
stund före slutet.
Dessa människor känner och
älskar Anna Lenah Elgström, och
de följa genom hela hennes
diktning. Skönt blir deras liv. Men
eljest är just skönhet vad som
saknas mest i »Fattigfolks» liv, hon
känner fattigdomens förbannelse och
skildrar den skarp och pinande i
denna bok. Fattigdomen gör det
sublima löjligt, fult och simpelt och
det heroiska mister sina mått. Icke
betyder rikedomen lycka, men
fattigdom betyder alltid ett plus i
olyckan.
Samma år som »Fattigfolk», 1912,
utkom »FI a v s b o k e n». En
hård-läst, dyster och svårförstådd bok,
har man sagt. Man blir nedstämd
och tungsint av att läsa den, har jag
hört sägas. Nå, d å bör man ju
inte läsa sådana böcker!
Den handlar om tvenne ensamma
människor. Tappert viljande,
ständigt efter intensivare liv längtande
är den ensamme mannen, Erik
Ut-bult, överlotsen på Tånga fyr. Från
futtigheterna och vardagsängslan vill
han sträcka sig efter det ofattbara,
bli med i tillvarons innersta liv —
–––-ja, vad är det han vill,
egentligen? Månne ett svar på den
fåfänga, förtvivlade frågan vad allt
tjänar till, vad meningen är? Ar
han så naiv? Förstår han icke, att
vare sig en mening finns eller ej,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
