Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1920 - Stéenhoff, Frida: Äktenskapets framtid - Langenfelt, Gösta: Om gatunamn hemma och borta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
därför att det angår det djupaste i
själarnas liv — skapar i hemmet
en atmosfär av kärlek,
självuppoffring och plikt, i vilket det nya
släktet behöver leva för att på bästa
sätt utvecklas för livet.
Nu är det lyckligtvis så att det
religiösa elementet kommer alltid att
finnas där de goda människorna äro
tillfinnandes, om man med
religionen menar det goda. Det flyttar
från gamla tiders ej mera behövliga
institutioner till nya tiders och är
till sitt väsen ganska oberoende av
former.
Alla släktleds bästa strävanden äro
ett resultat av den goda andens vilja
eller den goda viljans ande, hur man
uttrycker saken. Detta ger
förtröstan även för framtiden.
Förmodligen komma på ruinerna av de
antika och traditionella
familjetyperna att resa sig nya typer för hem
och samlevnad, där man och kvinna
som älskande kamrater, utan
inbördes fruktan och fientlighet, i frihet
och förtroende vårda den
livsuppgift att vara föräldrar, de fått sig
anförtrodd. Denna blir lättare och
ljusare i den mån ångesten för
barnens öde lyfts från föräldrarnas
axlar och samhället vill vara
barnens far och mor, då de verkliga
bli oförmögna att vara det.
Äktenskapets framtid borde helst
utformas så att det blir allt mera
avpassat för den realitet, vari
människorna leva. Men då fordras att
dess nydanare se, att äktenskapet är
till för människornas skull, icke
människorna för äktenskapets.
När man begrundar äktenskapets
historia genom tiderna kommer man
ovillkorligen att tänka på Jesu ord
till fariséerna om sabbaten, att den
är till för människornas skull, icke
tvärt om.
Ty ligger vikt uppå, att varken
äktenskapets, eller sabbatens, eller
någon framtid, må bestämmas av
fariséer! Bokstaven dödar, men
anden gör levande. Äktenskapets
bokstav — omedgörliga, stelnade
former — har i det förflutna varit
huvudsaken. Måtte det ej så bli även
i det kommande!
Den som i familjens nödläge
ser nutidens ömma och sjuka punkt
framför andra, önskar äktenskapet
nya former, som på en gång
tillmötesgå människans
individualistiska lyckoträngtan, bekämpa den
ödeläggande egoismen och tillförsäkra
barnen civilisationens hela vinning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
