Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1920 - Langenfelt, Gösta: Om gatunamn hemma och borta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samhällen av stadstyp, och föreslog
även en del nya — eller åtminstone
glömda och för öronen ovana —
både för- och efterleder. I
sammanhang därmed gav jag också
en ganska fragmentarisk bibliografi
över vad som skrivits om gatunamn
i svenska städer. Antalet dylika
arbeten har just icke ökats sen sist,
när nu detta skrives, ehuru G.
Sahlgren i en recension av ett danskt
arbete i Namn och Bygd 1918 (s.
183), nämligen ”Hugo Matthiesen,
Gamle Gader, Studier i Navnenes
Kulturhistorie”, i sina slutord
erinrat om värdet, att undersökningar
av gatnamnen företagas och
undersökningsresultaten stimulera
fäderna i städerna till tradition och
smak vid det delikata värvet att stå
fadder åt nya gator. Visan är
gammal och har blivit sliten nu, att
1800-talets senare hälft var i detta
avseende en vandalismens tid, men
några exempel kunna dock givas.
Så ändrades i Stockholm 1871
Björngårdsbrunnsgatan till
Bellmansgatan; Besvärsgatan till
Brännkyrkagatan; Tullgårdsgatan
till Duvnäsgatan; Reparebansgatan
till Fleminggatan och Norra
Tullportsgatan till Döbelnsgatan!
Namnförändringarnas värde är
synnerligen diskutabelt.
Här finnas emellertid uppgifter
för stadshistorikerna och
ortnamnsforskarna; här bör något kunna
presteras, som förenar vetenskaplig
framställning och populär läsning.
Saknaden av dylika, olika
uppsatser bli så mycket mera akut, då
man ser, att en filologiskt otränad
svensk, som i handelsärenden
tillbragt år i London, roat sig och
vänner med att ge ut en liten bok
om gatunamnen i Londons City:
Louis Zettersten, City Street
Names. Volymen ifråga är icke
tillgänglig i bokhandeln, eftersom den
publicerats på bekostnad av ett
kamratlag ”City kotteriet”, som
velat hedra författaren, den förre
sekreteraren i Svenska
Handelskammaren i London, men Kungl.
Biblioteket har mottagit ett exemplar.
Boken förtjänar verkligen att läsas,
eftersom den är ett spontant uttryck
för vad man alltid anat: i
människan, till och med hos
affärsmannen, finnes en poet, som, oftast
undermedvetet, njuter av tradition
och brokigheten i företeelserna.
Många roliga saker dragas också
fram, och den svenske läsaren bör
det intressera att se t. ex. namnet
Swedeland Court, (jämför
Muscovy Court), d. v. s. ”Sverigeplan”,
som skvallrar om förbindelser med
Sverige. För många av sina
förklaringar av namnen hänvisar förf.
till Mr Arthur Bonner, som i
”Transactions of the London and
Middlesex Archæological Society”
publicerat en uppsats ”Some
London Street Names: Their Antiquity
and Origin”. Denna uppsats har
icke varit möjlig att erhålla i ett
svenskt bibliotek.[1] Förf. får
därför ursäkta, om jag gör några
anmärkningar mot hans förklaringar,
vilka kanske blott övertagits från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
