Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1920 - Langenfelt, Gösta: Om gatunamn hemma och borta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Altertumskunde des Herzogtum
Magdeburg. 14 årg. 1879, s.
125—156, s. 237—87, o. s. v.
I denna bibliografi, som är
bifogad Artur Hoffmanns inaugural
dissertation om ”Die typischen
Strassennamen im Mittelalter und
ihre Beziehungen zur
Kulturgeschichte” (Königsberg 1913) och
till vilken kan läggas P. Feit:
Berg in Strassennamen und der Berg in
Hamburg (Jahrbuch des Vereins
für niederdeutsch. Sprachforsch.
1911 sid. 53 ff.) och C. R.
Schnitge: Plattdeutsche Strassennamen
in Hamburg (Quickborn-Bücher 7)
Hamburg 1915, finna vi
sammanlagt 89 arbeten citerade, och utom
här anförda avhandlingar och
uppsatser finna vi beskrivningar av
Rigas, Königsbergs, Rostocks,
Ulms, Stettins, Breslaus,
Braunschweigs, Danzigs, Frankfurt,
Osnabrücks, Wismars, Berlins
gatunamn samt ytterligare förteckning
på sådant, som på det intimaste
hänger ihop med historien om
stadens lokala namn.
Denna avhandling är för övrigt
roande, emedan den diskuterar
skillnaden mellan modern och
medeltida gatnamngivning. Denna —
som redan framhållits i min ovan
cit. uppsats — beror ju på att
medeltiden saknade så att säga
egentliga gatunamn; gatan
karaktäriserades genom dess förhållande och läge
till en enskild persons hus eller
andra gator eller stadsmurar o. s. v.,
och så småningom
utkristalliserades här ett beständigt namn, medan
modern tid ofta namnger gatan
innan den finnes annat än på
papperet. Vidare erinrar Hoffmann om
vissa medeltida egendomliga
efterleder, t. ex. Graben, Stieg (Steig:
Jungfernstieg), Klint, Tcviete,
Damm (Kurfürsten Damm), Hege
(Hagen), Bruch, Gang, Brücke,
Meer, Märkt, Pfahl. Vi ha ju
också sådana saker som hav i
Kamphavet, sund i Trångsund o. s. v.
vilka alla förklaras historiskt.
Särskilt Brücke bro, är intressant. I
Skeppsbron kan ju saken ligga
någorlunda klar, medan Magdeburgs
Krüger-, Tischler-,
Goldschmiedebrücke äro ägnade att förvåna.
Jämför även Kusnetzki Most
(Marskalksbron) i Moskva, som löper
från den lågt liggande gatan
Petrovka uppför en brant backe till
den högt löpande Mjaznitskaja.
Inget vattendrag torde i stadens
historia ha funnits där; kan bro i
denna betydelse ha liknande
utveckling som holme (i en ekholme
o. d.)?
Gatuskyltar skulle också ha
existerat c:a 1400 i Tyskland att döma
av en på staden Braunschweig ställd
räkning för reparation av ”Schilde
an den Ecken der Strassen”;
Hoffmann, s. 18, opponerar dock mot
ett dylikt antagande och förmodar,
att ”skylten” var en anslagstavla.
Namnskyltar liksom numrering
voro icke till finnandes förrän
mycket sent.
Slutligen meddelar H. en
historisk framställning av
gatnamnsforskningen i Tyskland, som är
mycket givande. Med hänsyn till
det faktum, att medeltidens Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
