Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1920 - —n: Lantvärnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— N: LANTVÄRNET.
187
den hade inflytanden på alla hans
handlingar."
Vidare tillägger han med
avseende på lantvärnet, "att det var icke
underligt att en stor del av det unga
manskap, som icke troddes duga i
fält, kastades ombord på
skärgårdsflottan, ehuru få av dem voro vana
vid sjön, och ett ännu mindre
antal ägde de krafter och den
färdighet, som fordrades till det arbete
och de besvärligheter för vilka de
där voro blottställda. Dessa
omständigheter, tillika med brist på
kläder under en svår årstid, och
stundom även otjänlig föda, lade
fröet till de sjukdomar, som ryckte
bort en stor del av detta manskap
efter dess hemkomst. Emellertid
var det antal, som hemkom ännu
större än man behövde, sedan
finanskommittén icke kunde skapa
medel till dess underhåll; i vilken
händelse en ny utskrivning icke
behövt att anbefallas, ehuru hela årets
fälttåg bort övertyga konungen att
myckenheten av trupper icke utgör
det hela i ett krig. Av denna
anledning befalltes först den 8
december att två kompanier skulle
sammanslås till ett inom var
lantvärnsbataljon, och dessa bataljoners
antal förminskas till en för vart län,
samt att manskapets avgång bland
dessa trupper ej skulle ersättas
förrän deras styrka understigit
hälften av det antal, som vid första
uppsättningen för vart län var
föreskrivit; även erhöllo rust- och
rote-hållare samt båtsmanshållen
tillstånd att från lantvärnet erhålla
karlar, som under kriget tjänte
deras nummer, varigenom de ovanligt
högt uppstegrade legorna
förekommos. De hemkomna bataljonerna
erhöllo också tillstånd att
permit-tera större delen av manskapet
under vintern, men de inträffade
rörelserna tilläto ej att härav
begagna sig."
Det hela var alltså redan från
början dömt till misslyckande och
man förvånar sig över att blomman
av Sveriges dåvarande befolkning
fick behandlas som skedde, ja, man
förvånar sig också över att
omänskligheten bland de styrande
verkligen kunde vara så stor, som det
från flera håll är bevisat att den
var. Bland annat berättar en
deltagare, dåvarande löjtnanten Molin
åtskilligt, som är belysande härför.
"Vid lantvärnets utskrivning år
1808", omtalar han ("Historia om
1808 och 1809 års krig" av G.
Montgomery, Örebro 1842), att
"från Stockholms stad skulle utgå
600 man; men som antalet
ynglingar befanns vida större, borde
genom lottning det bestämda antalet
uttagas. Vid denna lottning,
verkställd på Börsen, hände att flera
ynglingar, som lyckan gynnat med
fri-lott, självmant begärde att få
tjäna och åtfölja sina kamrater. En
smed (Wickman) hade sex
lärgossar. Vid lottningen blevo fyra
fri-kallade; men de läto icke skilja sig
från att deltaga i sina kamraters
öden." Sådana exempel på
solidaritetskänsla uppger han att det
fanns många.
"Ett par dagar senare blevo de
kallade till inställelse på
Ladugårdsgärdet för att indelas i
kompanier och få nummer. Efter denna
indelning, vilken dröjde tills emot
aftonen, blevo genast 40 man
uttagna och avlämnade till några av
arméns flottas befäl, som voro
närvarande. Dessa skulle då med dem
marschera till Skeppsholmen; men
under vägen dit, ledsagade av en
väldig mängd kamrater, kommo de
underfund med det ändamålet var
att, sådana de gingo och stodo,
föras ombord på en kanonslup, som
genast skulle avgå, så snart de till
roddare bestämde, kommit ombord.
Alldeles oberedda på en så hastig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
