Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1920 - —n: Lantvärnet - Händelser och spörsmål - De revolutionära norrmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190
TIDEN
nopersedlarne fingo vi ej skåda, än
mindre nyttja. Underligt nog,
under sådana förhållanden dogo under
vintern ej mer än 600 man eller
ungefär halva styrkan.
År 1809 i april kommo vi så
kallade levande, nära 600 man, till
Göteborg, och blevo mönstrade på
gamla varvet. Här uppläste
general Armfelts adjutant för oss order,
att vi skulle gå på sjötjänst, men
då framträdde en lantvärnist från
norra Halland till adjutanten,
skyld-rade gevär och förklarade å allas
vägnar att vi ej gingo ombord
förrän krigsrätt blivit hållen och vi
bekommit de för nio månader sedan
utlovade kläderna. Lantvärnisten,
som fört vår talan, blev genast
arresterad, men när vi samtliga följde
efter och förklarade att han
antingen skulle genast släppas lös, eller
vi också alla arresteras, emedan han
endast uttalat allas vår enhälliga
mening, återkom adjutanten och
tilltalade oss sålunda: "att ni ej
fått er rätt, det vet jag, men det är
endast edra egna officerares skull.
Jag frågar er om ni vill gå ombord
dä jag lämnar er karlen åter och
svarar på min krigsmannaära att ni
från denna dag skall få er fulla
rätt, samt nya kläder från hand till
fot." Då hurrade vi och gingo
ombord. Detta sitt löfte höll han ock
den unge mannen. Sedan voro vi
De revolutionära norrmännen.
Såsom komplement till den kritiska
framställning av det norska
arbetarpartiets ’ ’revolutionära’’ taktik, som gavs i
föregående häfte av Tiden, tillsätta vi här
de resolutioner om socialiseringen och råds-
till sjöss tills i november månad, då
vi ytterligare sammansmälte, till
följd av under vintern ådragna
sjukdomar till 190 man, (man hade
ursprungligen varit 1,200), varav
90 hemförlovades. Återstoden 100
man kommenderades till Malmö,
varifrån vi större delen fingo
komma hem vid jultiden.
Följande officerares namn har
jag i minnet, nämligen kapten
Kros-sow, kapten Koskull, vilken tog 16
sk. pr man för dem, om erhöllo
permission att gå på handräckning
under de dagar vi lågo i Göteborg
samt kapten Lagercrantz, en för sitt
milda lynne vida känd man, till vars
ära jag får nämna, att han ej hade
någon del i vårt lidande, utan
lämnade sitt befäl, då han ej kunde
förmå våra officerare att giva oss vår
rätt. Jag såg honom sedan många
gånger, sjuk och bräcklig, nästan
vid tiggarstaven."
Det ena med det andra visar icke
allenast vilken planlös oreda, som i
hela denna lantvärnshistoria var
rådande, utan ock det egenmäktiga
förfarande och vårdslösande med *
människoliv, som icke allenast en
del enskilda officerare gjorde sig
skyldiga till utan också en
riksstyrelse, under all kritik och som icke
gärna kunde sluta annat än med
knall och fall.
systemet, som på förslag av den tillsatta
kommittén och partistyrelsen antogs av
landsmötet i pingst.
I fråga om socialiseringen uttalade man:
Socialiseringens formaal er at ophæve
kapitalistklassens særfordele og dens
herre-d0mme over det 0konomiske liv, og orga-
Händelser och spörsmål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
