Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1920 - Händelser och spörsmål - De revolutionära norrmännen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÄNDELSER OCH SPÖRSMÅL.
191
nisere produktionen, omsætningen og
fordelningen av de 0konomiske göder efter
samfundets behov. De produktive kræfter
maa 0kes. Arbeidskraft, raastoffer og
tekniske hjelpemidler maa planmessig
anven-des i det hele folks interesse.
Der organiseres bedriftsraad,
distrikts-raad og brancheraad med et landsraad, som
faar den 0verste ledelse av og kontrol over
næringslivet, saaledes at saavel
sakkyndig-heten som producenternes og forbrukernes
interesser kommer til sin ret.
Den private kapital inddrages ved
’progressiv formues- og indtœgtsskat,
begrœns-ning av kapitalens utbytte og
indskrœnk-ning av arveretten. Undtat for
inddrag-ning er de drifts- og behovsmidler, som det
socialistiske samfund stiller til den enkeltes
raadighet. Överföringen av
produktions-midlerne til samfundseie kan da foregaa
mot utlösning, idet utgifterne derved
for-deles paa den samlede kapitalistklasse.
De funktioner og virksomheter
socialise-res f0rst, som har st0rst samfundsmæssig
betydning og sikrer den bedst mulige
kontrol over næringslivet. I f0rste række b0r
derför socialiseringen omfatte de
væsent-lige 0konomiske funktioner, som
kapital-forsyningen (bank- og forsikringsvæsenet)
kraftforsyningen, raastofforsyningen og
livsmiddelf orsyningen samt de virksomheter
for0vrig hvor arbeidet foregaar i
fælles-skap.
L0sningen av socialiseringssp0rsmaalet er
en forutsætning for socialismen
gjennem-f0relse. En fuldstændig socialisering kan
f0rst ventes gjennemf0rt, naar
arbeider-klassens magtstilling i samfundet blir saa
Sterky at kapitalistklassens motstånd kan
brytes.
Som synes finns i denna resolution icke
ett enda ord av våldsrevolutionär innebörd.
Det finns tvärtom en så antirevolutionär
tanke som att indraga det privata kapitalet
genom förmögenhetsskatt etc. Vart tager
då den våldsamma expropriation vägen,
som enligt bolsjevismen och dess svenska
förfäktare är det enda möjliga och
revolutionära?
Till yttermera visso har man i den andra
resolutionen, om rådssystemet sörjt för
att få in en passus, som omöjliggör en
våldsrevolutionär utläggning av den sista
självklara satsen, att ’ ’en fullständig
socialisering kan först väntas genomförd när
arbetarklassens maktställning i samhället
blir så stark, att kapitalistklassens
motstånd kan brytas".
Denna andra resolution lyder nämligen:
Den sociale utvikling under kapitalismen
f0rer ikke frem til harmoniske
samfunds-tilstande.
Den almindelige usikkerhet og misn0ie
med samfundsforholdene vokser inden alle
samfundslag. Klassemotsætningerne
skjær-pes, klassekampen blir bitrere og dens
omfång utvides.
I kraft av sit antal og sin stilling i det
ekonomiske liv kommer den arbeidende
klasse i besiddelse av stadig st0rre virkelig
magt. Krav om 0konomisk demokrati og
socialisering av de naturlige rigdomskilder
og de fælles anvendte produktionsmidler
kommer i forgrunden i den sociale kamp.
Bedriftsraadene er et av de
betydningsful-deste led i denne kamp.
Arbeiderbevægelsen — den politiske som
den faglige — maa derför sætte al magt
ind paa gjennemf0relse av
bedriftsraads-systemet og den videregaaende
socialisering. Det er denne store opgave, alle
kræfter inden arbeiderklassen nu maa samles
om.
Socialiseringen vil dog ikke kunne
gjen-nemf0res uten den sterkeste motstånd fra
den organiserte kapitalistklasse. Den vil
verge med alle midler sine særfordele og
s0ke at opretholde sin stilling som
hers-kende klasse.
I en revolutionær epoke blir det
n0dven-dig for arbeiderklassen at skape sine egne
organer for overtagelsen av den 0konomiske
og politiske magt. Paa arbeidslivets,
raads-systemets grund maa der da bygges
organer og en forfatning, som svarer til den
revolutionære situation og lægger den hele
samfundsmagt i hænderne paa de
revolutionære kræfter — haandens og aandens
ar-beidere.
De 0konomiske og politiske forhold ikke
bare i Norge, men ogsaa i den 0vrige
Verden, er avgj0rende for den fart,
orndan-nelsen av samfundsforholdene kan ta.
Här säges det alltså fullkomligt klart ut,
att "i kraft av sitt antal och sin ställning
i det ekonomiska liv kommer den arbetande
klassen i besittning av ständigt större
verklig makt". Detta är ju alldeles riktigt:
arbetarklassen kommer genom hela den
ekonomiska utvecklingen i besittning av
ständigt större verklig makt, och når
följaktligen på denna naturliga väg fram till den
punkt, då den helt enkelt har makten. Hur
man sedan från denna tankegång hastigt
och lustigt kan slinka in på den absolut
motsatta, att arbetarklassen skulle kunna
genom en våldskupp röva åt sig större makt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
