Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Möller, Gustav: Hjalmar Branting
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ära. Starka makter ställde sig i vägen. De tyska
majoritetssocialisternas obot färdighet i den så kallade skuldfrågan liksom i frågan om
Elsass-Lothringen och ententesociaHsternas icke minst därav föranledda
svaghet gjorde det möjligt för ententemakternas regeringar att dra ett
brett streck över hela konferensplanen genom sin kända vägran att ge
pass åt ombud för Franrikes och Englands socialister.
Brantings kamp under dessa år var en landets lycka. Sverige hade,
efter den utgång kriget fick, endast en enda stor tillgång i den
internationella politiken. Det var Hj. Branting. Om han icke, i den
utsträckning som fallet blev, lyckats rädda vårt lands anseende hos de
segrande västmakterna, så hade Sverige sannolikt fått lida grymt för
sina preussares skull. Nu kunde dock följderna av den svenska
överklassens blinda Tysklandsdyrkan i stort sett neutraliseras.
De flesta av socialismens gamla politiska hövdingar, Bebel, Singer,
Adler, Jaures, Keir Hardie m. fi. ha i hela sitt liv fått kämpa
oppositionsmannens kamp. Hj. Branting har haft den sällsynta lyckan att
sättas i tillfälle till en mera positiv insats för sina ideal.
Omständigheter, som äro välkända, förde honom fram i spetsen för landets första
socialistiska regering. Sedan den långa striden för politisk demokrati
slutligen bragt denna till seger kunde också Branting i
regeringsställning vara med om de första stegen på den nya utvecklingens väg, som
pekar direkt mot socialismen. De stora utredningarna äro visserligen
inga socialistiska gärningar, men de äro förberedelser för gärningar. Så
långt som dit hunno icke i allmänhet Internationalens gamla hövdingar.
Han fick såsom regeringschef också tillfälle att i handling visa,
hur falsk den borgerliga opinionen alltid dömt om socialdemokratins
ställning till nationella frågor. Landsförrädare under unionskrisen
1905 blev han nationens främsta hopp i Ålandsfrågan 1920, och ändå
har hans hållning i båda fallen bestämts av precis samma principer.
Jå har Branting efterhand sett tiden börja mogna för de ideal han
från ungdomsåren omfattat. Ett tvärsnitt genom hans liv under 35 år är
på en gång ett tvärsnitt genom Sveriges politiska historia och i en
överväldigande grad ett tvärsnitt genom svensk arbetarerörelses hela
utveckling. Inom rörelsens politiska gren torde icke ett enda verkligt vik-
— 211 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
