Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Engberg, Arthur: Den materialistiska historieuppfattningen och Marx' historiefilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mar sig sitt värdeideal, så betraktar jag förändringen som en utveckling
fram mot ett mål. Värdeidealets ernående blir detsamma som målets
ernående.
Vi sade nu, att historiefilosofien till skillnad från historievetenskapen
sysslade med tolkningen och uttydningen av meningen i samhällets
historia. Den sysslar alltså med tolkningen och uttydningen av
meningen i samhällets förvandlingsprocess. Men talar jag om en mening
i något, så kan jag därmed icke åsyfta annat än bestämmelsen med
något. Jag utsäger, med andra ord, för vad ändamål det är. Det
visar sig sålunda, att det i grund och botten blir samma sak att i
samhällets förändringsprocess inlägga en mening och att tillskriva denna
förändringsprocess ett ändamål. Med andra ord: införandet av
utvecklingstanken ifråga om samhällets historia betyder att på denna historia
lägga icke blott den historievetenskapliga synpunkten utan jämväl den
historiefilosofiska.
Det har i hög grad varit ägnat att förvirra uppfattningen av Marx’
historieuppfattning att man identifierat den med den materialistiska
historieuppfattningen. Själv har Marx aldrig använt denna beteckning
för den nya forskningsmetod, han gav historievetenskapen. Det var
Engels, som år 1878 införde benämningen "den materialistiska
historieuppfattningen" och ordets makt över tanken har förvållat, att man
tillagt den materialistiska historieuppfattningen innebörden av Marx*
historiefilosofi.
Varje fråga, som kräver svar på meningen och ändamålet med det
historiska skeendet, bryter den materialistiska historieuppfattningens
ram. Varje dylik fråga faller inom historiefilosofien.
Samma sociala verklighet, som med ledning av den materialistiska
historieuppfattningen klarlägges med hänsyn till sitt sammanhang,
tolkas i historiefilosofien med hänsyn till sin mening.
Ett orsaksförhållande, det vill säga ett förhållande mellan orsak och
verkan, har alltid avseende på en förändring, en rörelse. Vi bruka ju
uttrycka det så, att vi säga, att först är det ena och sedan är det
andra. Men antag att vi ha ritat upp en triangel. Den må se ut huru
som helst. Där råder med avseende på denna triangel bestämda
förhållanden, i vilka det icke är tal om något slags orsaksförhållande.
Till exempel: sidor och vinklar stå i ett bestämt avhängighets
förhållande till varandra. Innehållet bestämmes av halva basen och höjden
och så vidare. Vi bruka kalla detta slags avhängighets förhållanden för
funktionella förhållanden. Det faller ej heller någon med eftertanke
in att säga^ att en ändring av triangelns sidor är orsak till en ändring
av dess vinklar. Med ändringen av sidorna ändrar jag hela triangeln
och därmed dess vinklar. Förkortar jag till exempel basen, så förstorar
— 219 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
