Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Engberg, Arthur: Den materialistiska historieuppfattningen och Marx' historiefilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
jag i och med detsamma vinklarna vid basen o. s. v. Men huru jag än
ändrar och ändrar, en sak kan jag likvisst icke ändra och det är detta
bestämda avhängighets förhållande, detta funktionella förhållande
mellan sidor och vinklar.
I varje tvärsnitt, vi göra genom samhällsprocessen, se vi samhällets
olika företeelser stå i ett inbördes avhängighets förhållande, som icke
är ett orsaksförhållande, utan just ett funktionellt förhållande av det
slag, vi illustrerade i exemplet med trianglarna. Vi ha sålunda att
skilja mellan det avhängighets förhållande, vari varje moment av
samhällsprocessen står till det närmast följande, och det
avhängighetsför-hållande, vari samhällets företeelser i varje dylikt moment stå inbördes.
Det förra förhållandet är ett orsaksförhållande. Det senare åter är
ett funktionellt förhållande.
Det nya i Marx’ metod ligger icke däri, att han betraktar
avhängighets förhållandet mellan de i samhällsprocessen på varandra följande
momenten som ett orsaksförhållande. Det hade redan Hegel gjort
före honom. Men det nya ligger däri, att han icke blott antager utan
även närmare bestämmer inbördesförhållandet mellan
samhällsföreteelserna i varje moment av processen som ett funktionellt
avhängighets-förhållande. Han fastställer icke blott ett funktionellt förhållande
mellan ett visst samhällsmoments, ett visst samhällsskedes idéer, sådana
dessa utgestaltats i religion, moral, rätt, politik, filosofi och vetenskap
i allmänhet, och samma skedes produktionsförhållanden, utan han
angiver också, huru detta bestämda funktionella avhängighetsförhållande
närmare är beskaffat.
Om jag återigen skall ta ett exempel från geometrien, så skulle jag
vilja välja förhållandet mellan en kvadrats innehåll och dess sida. Vi
veta, att vi få kvadratens ytinnehåll, om vi multiplicera sidan med sig
själv. Vi säga då, att kvadratens innehåll är en funktion av sidan, eller
att kvadratens innehåll är funktionellt avhängigt av sidan. Det
utslags-fällande i detta funktionella avhängighetsförhållande är alltså sidans
beskaffenhet.
Vi överföra nu detta exempel på ett visst samhällsskede. Vad är
detta samhällsskedes idé-innehåll? Jo, svarar Marx, det är en funktion
av eller är funktionellt avhängigt av produktionsförhållandenas
beskaffenhet i detta samhällsskede.
Därmed har Marx sagt ett bestämt nej till varje försök att med ens
en skymt av befogenhet göra gällande, att han skulle betrakta ett
samhällsskedes idéinnehåll såsom på något sätt förorsakat av dess
produktionsförhållanden. Därmed bli också alla dessa angrepp på Marx, som
här hemma gjorts av till exempel professor Eli Heckscher, för att
han icke kan orsaks förklara idévärlden ur produktionsordningen lika
— 220 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
