Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Engberg, Arthur: Den materialistiska historieuppfattningen och Marx' historiefilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klyftiga som en förgrymmelse över att man icke kan förklara en
triangels vinklar såsom verkan av dess sidor såsom orsak eller kvadratens
ytinnehåll såsom förorsakat av dess sida.
Ur produktionsordningens beskaffenhet kunna vi alltså så att säga
beräkna det idéinnehåll, som — för att använda en bild av Marx —
lik en "överbyggnad" reser sig på produktionsordningen.
Produktionssättets förändring betyder sålunda en förändring hos själva den bas,
varav den ideella överbyggnaden är funktionellt avhängig. En
omvälvning i produktionssättet måste därför med samma nödvändighet
innebära en omvälvning i idéinnehållet som en förändring av triangelns
sidor innebär en förändring av dess vinklar.
Med varje ny produktivkraft förändras produktionssättet. Ny
teknik betyder nytt sätt att producera. Men nytt sätt att producera betyder
nya produktionsförhållanden. Med vävmaskinens utträngande av den
enkla vävstolen avlöstes bilden med de många små mästarne och deras
små verkstäder och jämförelsevis få arbetare av bilden med
hundratusende lönarbetare under jämförelsevis få fabriksägare. Människorna
ingå därmed nya produktionsförhållanden både till samhället och sig
själva inbördes. Studiet av produktivkrafternas omvandling i den
ständigt nya teknikens gestalt blir detsamma som studiet av själva
nerven i produktionsförhållandena.
I produktionsteknikens fortgående omvandling ha vi sålunda den
fortgående omvandlingen av det, varav samhällets idéinnehåll religiöst,
moraliskt, juridiskt, politiskt o. s. v. är en funktion. Det ideellas
omvandling är sålunda oupplösligt knutet till det materiellas. Däri ligger
det "materialistiska" i denna åskådning. Med den filosofiska
materialismen, d. v. s. den åskådning, som lär, att allt, även det själsliga är
kroppsligt, det vill säga har utsträckning i rummet, har denna historiska
materialism ingenting gemensamt. Själv var Marx motståndare till
den filosofiska materialismen.
Men produktionstekniken är endast en död form, ett tomt skelett utan
producenten, utan människan, som uppbär den. Och inga idéer utan
människor, som ha dessa idéer. Förhållandet mellan ideellt och
materiellt har därför sin brytningspunkt hos människan. Hon är bäraren
av varje förändring i produktionstekniken. Hon är den som
förändrar i det som förändras. Genom att förändra
produktionstekniken förändrar hon produktionssättet. Genom att förändra
produktionssättet förändrar hon de förhållanden, i vilka hon själv
står. Men — säger Marx — människans idéer voro alltid hennes
idéer om henne själv. Ingående nya produktionsförhållanden ställer
hon sig själv i nya förhållanden till samhället och sina likar. Men
de idéer, hon gör sig om sig själv, äro idéer, som hon gör om sig själv
— 221 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
