Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Engberg, Arthur: Den materialistiska historieuppfattningen och Marx' historiefilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i dessa nya förhållanden. Hon är, enligt Marx, att förlikna vid en
översättare, som icke fritt väljer sin text utan måste översätta den text
som förelägges honom. Texten är hon själv i hennes förhållanden.
Dessas ändring betyder en ändrad text men därmed också en ändrad
översättning.
Så mycket alltså om innebörden av den forskningsmetod, Marx gav
historievetenskapen. Att den är utomordentligt fruktbar, torde numera
endast den starrblinda intransigensen vilja förneka. En historieforskare
sådan som Lamprechè har utnyttjat den. Karl Kautsky har i sin bok
om Thomas Morus givit ett glänsande bevis på dess användbarhet.
Anvisar denna forskningsmetod, att själva basen, varav samhällets
övriga företeelser äro funktionellt avhängiga, är
produktionsförhållandena, så säger oss ett ögonblicks eftertanke att historievetenskapens
förnämsta uppgift blir att studera dessa produktionsförhållandens
förvandlingsprocess, d. v. s. klarlägga lagarna för deras omvandling.
Med upptäckaregeniets skarpblick skisserade Marx dessa lagar. Han
uppvisade produktionsförhållandenas oupplösliga samband med
egendomsförhållandena. Han visade, att med sitt ingående av nya
produktionsförhållanden ingå människorna nya egendomsförhållanden. Men
icke nog härmed. Han visade också, huru ingåendet av dessa nya
produktionsförhållanden på det intimaste är sammanknippat med arbetets
delning och därmed med klassernas uppkomst och omvandling. Det heter:
"Genom teknikens utveckling och arbetets delning ha alltså klasserna uppstått.
Klassförhållanden och egendomsförhållanden vila på arbetet. Genom teknikens
utveckling, som satte somliga yrken i stånd att bemäktiga sig produktionsmedlen»
uppstodo besittande och besittningslösa och blev folkets stora massa till slavar,
livegna och lönarbetare."
I teknikens utveckling ligger nu möjligheten att producera ett
överskott utöver det omedelbart nödvändiga. Därigenom blir de besittandes
rikedom allt större och desto skärptare blir deras motsättning till de
besittningslösa. Kampen om besittningen av produktionsmedlen och
produkterna växer. Produktionsförhållandenas utveckling sker under
en tilltagande klasskamp. Så blir klasskampen en form för samhällets
historia.
Så se vi samhällsskedena glida förbi karaktäriserade genom en
särskild typ av produktionssättet. Studiet av varje skedes beskaffenhet
lär oss vad det i nästa skede måste bli. Varje skede är orsaksbas för
det följande och bär sålunda det följande i sitt sköte. Det nya växer
fram i och ur det gamla. I det som är finns därför strängt taget det
som skall vara.
Du lägger ett frö i jorden. Det gror och växer till planta och ger
som produkt ett nytt frö. Var går gränsen där grodden börjar och
— 222 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
