Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Engberg, Arthur: Den materialistiska historieuppfattningen och Marx' historiefilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lösa samhället, det vill säga i ett samhälle, där produktionsmedlen blivit
samhällets egendom och där produktionen sker under samhällets, det
vill säga de fritt associerade producenternas egen kontroll.
Med andra ord: det borgerliga samhället bär på en motsägelse, som
med orsaksbestämd och därför oundviklig nödvändighet måste lösas
upp i en samhällsordning, som är socialistisk.
Men med fastställandet av att socialistsamhället är ett nödvändigt
och orsaksbestämt resultat av den samhälleliga förändringsprocessen
befinner man sig ännu inom historievetenskapens principiella gränser.
Det är en sak att klarlägga, vad som med orsaklig nödvändighet måste
komma, en annan sak att ange meningen i detta som sker. Vi ha redan
sagt, att denna frågeställning innebär, att man frågar efter samhällets
ändamål.
Genom hela filosofiens historia ända från Herakleitos och till den
allra modernaste filosofien skönja vi en tanke, som liksom en röd tråd
genomlöper det hela, och det är tanken att något är riktigt sig självt
först med ernående av sitt mål. Säga vi, att samhället har ett mål,
så betyder detta att samhället har att förvandla sig självt till det, som
detta mål innebär. Först med förverkligandet av sitt mål har det
förverkligat sig självt. Innan det ännu icke förverkligat sitt mål är
det alltså icke självförverkligat, det vill säga är icke ännu vad det i
sig själv egentligen är.
Till denna tanke knyter sig så en annan: Att riktigt vara sig själv,
det är att vara oberoende av allting annat. Det är med andra ord att
vara fullt självbestämd. Men att vara fullt självbestämd det är att
vara fri, ty friheten måste ligga i absolut oberoende.
Samhällets förverkligande av sitt ändamål betyder alltså dess
förverkligande av sig självt och därmed dess fulla självbestämdhet och
därmed dess frihet.
Det var på denna tankelinje Marx knöt den historiefilosofiska
synpunkten samman med den historievetenskapliga. Samhällets
omvandling framträder som samhällets utveckling i bemärkelsen av dess
självförverkligande. Över dess väg lyser frihetens stjärna som mål.
Filosofiens historia har i stort sett varit historien om sökandet efter
vad man brukar kalla den sanna verkligheten. Filosofien har rest
anspråk på att till sitt föremål ha det sant verkliga. Svaren på frågan,
vad detta sant verkliga, tillvarons sanna väsen är, ha blivit hart när
lika många som de spörjande filosoferna.
Marx fick sin filosofiska fostran i den hegelska skolan. Enligt
Hegel var den sanna verkligheten det absoluta medvetandet.
Jag säger: jag är medveten om pulpeten. Det är här då något, som
har medvetande, och något som är föremål för detta medvetande.
— 224 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
