Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Engberg, Arthur: Den materialistiska historieuppfattningen och Marx' historiefilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är nämligen ett omdöme, som går på sidan om de egenskaper, som
kunna tillkomma verkligheten som sådan. Hade jag sagt: korpen är
vit, så hade detta omdöme varit ovetenskapligt, därför att det om korpen
utsagt en egenskap, som visserligen tillkommer verkligheten, men icke
den verklighet, mitt omdöme gäller.
Det visar sig sålunda, att vi om alla omdömen, som om verkligheten
vitsäga densamma tillkommande egenskaper, kunna säga, att de äro
sanna eller falska. Detta är däremot omöjligt beträffande alla sådana
omdömen, som om verkligheten utsäga egenskaper, vilka icke kunna
tillhöra den såsom dess faktiska, objektiva (= i det bedömda föremålet
ingående) bestämningar.
Det är Axel Hägerströms ovanskliga förtjänst att i sina banbrytande
filosofiska forskningar ha grundligt klarlagt skillnaden mellan
teoretiska omdömen och värdeomdömen. Denna gränsdragning har en
avgörande betydelse för frågan i vad måtto moralfilosofien kan betraktas
som en vetenskap. Eftersom inga värdeomdömen kunna vara
vetenskapliga omdömen, blir en vetenskap i moral en ovänlighet. En dylik
vetenskap skulle nämligen kunna objektivt skilja mellan sanna och
falska värden och alltså objektivt fastställa vad som bör vara. Härför
skulle emellertid en grundförutsättning vara den, att vad vi kalla
"värde" vore en hos objektet förefintlig egenskap. I skarpsinniga
undersökningar, för vilka här icke skall närmare redogöras, har
Hägerström avslöjat det orimliga i att betrakta värdet som en egenskap hos
objektet. Det är i stället en subjektiv kvalitet. Det har subjektiv
giltighet, aldrig objektiv. Säger jag sålunda: korpen är skön, så tillägger
jag korpen en egenskap, som i själva verket ingenting annat är än en
subjektiv värdekänsla, i och genom omdömet överförd på objektet
såsom en dess egenskap. Alla värdeomdömen om verkligheten bli sålunda
omdömen, vilka falla utanför ramen av "sanna" eller "falska"
omdömen. De kunna därför icke utgöra underlag för en vetenskap,
Moralfilosofien såsom en vetenskap i moral, det vill säga en vetenskap
upptimrad av värdeomdömen, är därför omöjlig. Endast som
vetenskap om moral, det vill säga en vetenskap upptimrad av rent teoretiska
omdömen om människors värdeomdömen, kan den bestå som vetenskap.
Utifrån denna grundsyn är det alltså uppenbart, att man på
vetenskaplig väg aldrig kan fastställa vad som bör vara. Så snart frågan
efter vad som bör vara ställes, är vetenskapen obehörig svarsinstans.
Varje moralfilosofi, som gör anspråk på att vetenskapligt uppvisa, vad
som bör vara, reser sålunda ett ogrundat anspråk.
För spörsmålet om en vetenskaplig historiefilosofi är detta
sakförhållande av fullständigt grundläggande betydelse. Utanför ramen av
vetenskaplighet faller nämligen nödvändigtvis varje historiefilosofi som
— 227 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
