Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Engberg, Arthur: Den materialistiska historieuppfattningen och Marx' historiefilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pretenderar att angiva, vad som bör ske, det vill säga vad som är det
historiska skeendets mål. Ser man historiefilosofins uppgift i att tyda
och tolka det historiska skeendets mening och innebörd tilldelar man
den sålunda en uppgift, som ligger utanför dess kompetens som
vetenskap. Vill den vara vetenskap måste den träda inför sitt föremål med
frågan: huru förhåller det sig? eller: huru hänger det ihop? Men
därmed upphör den att vara något från historievetenskapen avskilt. Bryter
den denna ram och frågar: vad bör vara? eller: vad är målet och
meningen?, träder den in på en mark, där begreppen sanning och
falskhet förlora varje tillämplighet, och där följaktligen varje vetenskapligt
svar är uteslutet.
Därmed är också utsagt, att den historiefilosofi, som Marx
förknippar med sin historievetenskapliga forskningsmetod, icke kan resa
anspråk på att vara vetenskaplig. Den är ett ovetenskapligt påhäng på
den materialistiska historieuppfattningen.
Kanske spörjer någon: är då en vetenskaplig historiefilosofi
överhuvudtaget möjlig? Vi svara: den är möjlig såsom en vetenskap om
olika försök att tolka historiens mening. Det var Hegels och Marx*
misstag, att de trodde att tolkningsförsöken själva kunde betraktas som
vetenskap. Deras historiefilosofi kan därför endast vara föremål för
en historiefilosofisk vetenskap.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
