Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Olsson, Oscar: Socialismens kultursamhälle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALISMENS KULTURSAMHÄLLE
AV OSCAR OLSSON.
sfe
SOCIALISMEN HAR NU, PRAKTISKT TAGET,
FULL-ständigt slagit igenom med sin materialistiska
historieuppfattning. De borgerliga partierna omfatta den med en verkligt
religiös hänförelse, som väcker en ogrumlad glädje vid jämförelsen
med det moraliska patos, i vilket detta kristligt borgerliga samhälle
ännu för några få år sedan skrudade sig i kampen mot en
samhälls-åskådning på så omoralisk och därför djupare sett också bräcklig
grundval. Det är muntrande, detta de borgerliga partiernas oskrymtat
förvånade och farbroderligt bekymrade tonfall, då de i dagens
socialiseringsdiskussion fråga, om socialisterna verkligen äro så naiva, att de
tro en samhällsutveckling möjlig utom på grundvalen av det
privatekonomiska intressets tillgodoseende fullt ut, i tänkbart vidaste
utsträckning. Det är inte utan, att det häri ligger en dold anklagelse mot det
socialdemokratiska partiet för inkonsekvens. Å ena sidan hävdas, i
detta en åskådning, att samhällets hela struktur är bestämd av de
ekonomiska intressena, å den andra inriktas strävandet på att genom
socialisering upphäva den privata äganderätten till produktionsmedlen. Att
det överväldigande flertalets ekonomiska intressen — för att nu inte
tala om hela den ekonomiska utvecklingen — tydligen går i riktning
av utmönstrandet av den "privata företagsamheten" förbises så gärna
— av dem, som inte ha intresse av den utvecklingen. I de besittandes
intresse ligger det otvivelaktigt att inte tro på den.
Om de nödgas medgiva de egendomslösas intresse av den
gemensamma, samhälleliga äganderätten, komma gärna de moraliska
invändningarna åter till heders. Till exempel i form av en anklagelse, att
de obesuttna, som just genom sin ställning bevisa sin egen
undermålighet, vilja genom ren stöld — kallad socialisering — komma åt vad de
dugligaste genom "företagsamhet, flit och sparsamhet" samlat. Ett
samhälle, som tilläte en sådan utplundring, skulle för visso ha förverkat
varje rätt att kallas ett rättssamhälle, säga de.
— 238 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
