Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Paulsson, Gregor: Samhällsform och konstkultur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bestämma samhällets konstkultur under tider då nödvändigare ting
voro att uträtta, är bra mycket begärt. Hur skulle arbetare med
14 timmars arbetsdag och kvinnor och små barn i fabrikerna ha något
över för konsten eller för den enklaste trevnad i hemmen.
Konsten har ingen plats i "nödvändighetens rike". Men i frihetens rike
är den estetiska kulturen en nödvändig beståndsdel. När
arbetare-kiassen nått ekonomisk frigörelse, står konstens blomma färdig att
plockas av den. Men den kommer att ha föga gemensamt med vad
vi vant oss att betrakta som konst. Därom lönar sig emellertid icke
att profetera. Huvudsaken är att genom det samhälle som nu håller
på att skapas, själva grundbetingelsen för en bred estetisk kultur gives,
nämligen samhällslivets offentlighet. Under ingen tid har
samhällsutvecklingen varit så överlåten åt individen som under 1800-talet, under
ingen tid har känslan för ordentlig miljö, vacker form och estetiska
värden varit så litet allmän egendom. Alla tider av fast
samhällsorganisation, ha också varit konstnärliga storhetstider. Greklands
stadsstat, medeltidens kyrkor eller köpmannastäder, barockens
envåldsstater, 1700-talets kontroll över näringslivet. Nu närmar sig turen för
det socialiserade samhället att ge sin lösning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
