Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Sandler, Rickard: Kring budgetreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ström av sådana utgifter på förskottsvägen. Om statskontoret icke
hade medel för dessa förskott, anbefalldes riksgäldskontoret att lämna
statskontoret kassaförstärkning, åstadkommen genom en tillfällig
upplåning, som icke varit i vederbörlig ordning av riksdagen beviljad.
Utom det att riksdagens makt över budgeten genom en sådan
budgetordning allvarligt äventyrades medförde den givetvis, att varje budget
blev missvisande. Den kunde icke upptaga alla årets utgifter och icke
blott det egna årets.
Programmet för att bringa budgetväsendet på rätt bog innehåller som
sin främsta punkt budgetårets omläggning. Endast genom att förlägga
budgetåret så, att riksstaten fastställes omedelbart före det räkenskapsår,
för vilket den skall gälla, kunna olägenheterna bringas ur världen.
Den pågående budgetreformens slutpunkt är ett utbyte av kalenderåret
mot förslagsvis perioden i juli—30 juni som statsverkets räkenskapsår.
Riksdagen fastställer då i juni den riksstat, som skall tillämpas från
och med 1 nästkommande juli. Då budgetförslaget uppgöres, skall
genom snabbare riksbokslutsarbete förslaget kunna grundas på ett känt
riksbokslut för året näst före det år budgeten avser, varmed vinnes ett
helt års mindre mellanrum mellan senaste riksbokslut och riksstaten.
Med genomförd månatlig redovisning kan osäkerhetsmomentet
ytterligare nedbringas, så att budgetarbetet kan fotas på en praktiskt sett
fullt säker grund.
Vägen från programmets uppställande till dess realiserande har
emellertid icke kunnat tagas direkt på målet: det nya budgetåret.
En övergångsanordning har först tillskapats genom införandet av
s. k. tilläggsstater. Tilläggsstaten upptager i sig inkomster och utgifter
för det löpande året, som icke innehållas i den föregående år fastställda
riksstaten. Därigenom har skapats möjlighet att avveckla
förskottsväsendet. En första tilläggsstat fastställdes, på initiativ inom
riksdagen, 1917. Fullt genomfördes anordningen, efter förslag av den
år 1916 tillsatta kassaförlagskommittén, i statsverkspropositionen till
1918 års riksdag, då för riksdagen framlades utom riksstat för 1919
en tillägggsstat för 1918. Samma års urtima fastställde dessutom en
extra tilläggsstat, så att för 1918 ej mindre än tre stater föreligga. För
de följande åren 1919 och 1920 finnas dubbla stater och så är avsett att
fortgå, tills det nya budgetåret träder i tillämpning.
Vi befinna oss sålunda nu i en övergångstid mellan den gamla
och den nya budgetordningen och böra rimligtvis ha passerat den större
delen av övergångsperioden. Från de sist gångna tre årens
budgetarbete skall här framläggas några drag till belysning av de grundsatser,
som tillämpats, och de resultat, som uppnåtts.
— 252 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
