Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Wigforss, Ernst: Demokratiska problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aktion som ville ha frågan avgjord först i samband med en konkret
situation. Detta uttalades klart av Hodges:
’’Jag uppmanar kongressen att rösta ned denna resolution. När i framtiden en
konferens kallas samman för att fatta beslut i frågan om direkt aktion gentemot
politisk aktion, låt det då bli på en konkret fråga, och om den frågan är stor nog,
om det som hotar är samhällsfarligt nog, om det är tillräckligt i strid mot
arbetareklassens högsta intressen, då är jag ganska lugn för att arbetarna skola svara: "Vi
vilja i full utsträckning göra bruk av den makt vi känna oss äga till att befria
samhället från en tradition och en institution, som förkrymper och hotar och
hämmar arbetarklassen, vart den vänder sig."
När den konkreta frågan första gången kom, med faran av ett nytt
krig mot Ryssland, läto även "konstitutionalisterna" sina
betänkligheter fara, och regeringen stod inför en arbetareklass samlad till
direkt aktion.
Faktum är lärorikt. Det vittnar inte bara om den engelska
arbetarerörelsens "praktiska" läggning. Det ger också uttryck åt den faktiska
svårighet, som i detta fall föreligger att formulera någon allmän
princip. Man kan vara djupt övertygad om att "den allmänna rösträtten"
inte är en formel, som tillräckligt tydligt anger villkoren för ett
avsvärjande av direkt aktion, men samtidigt erkänna omöjligheten av att
sätta något annat lika enkelt kriterium i stället. Även om vi tillsvidare
utgå ifrån att demokratiens idé innefattas i kravet att "folkviljan"
skall få göra sig gällande och detta närmare uttryckes såsom
folkflertalets suveräna makt över staten, inställer sig tydligen frågan, om den
allmänna rösträtten ger någon garanti för ett dylikt resultat. Om jag
har rösträtt, men mina representanter uteslutas ur den lagstiftande
församlingen, såvida jag väljer socialister, såsom nyligen ägt rum i staten
Newyork, är detta ju i sak detsamma som att begränsa rösträtten till
de "samhällsbevarande" grupperna. I Sovjetryssland tycks ju finnas
samma möjligheter att utestänga element, som den härskande gruppen
anser samhällsfarliga. Och något åt samma håll bör man väl haft i
tankarna, då man i Sverige antytt möjligheten att behandla den svenska
bolsjevismen såsom stående "utanför samhället". Vi kunna tydligen
bortse från dylika fall av skendemokrati. Bland dem som ta allmänna
rösträtten på allvar, kan ju här inte råda någon meningsskiljaktighet. I
praktiken har man vidare enat sig om att skydda röstningens frihet.
Därav den hemliga omröstningen. Om jag har laglig rösträtt, men vet
att min existens står på spel genom en röstning tvärtemot min
husbondes vilja, eller deras vilja, som ha min ekonomiska välfärd i sina
händer, har det ju inte mycken mening att tala om folket såsom herre
i eget hus. Mot alla dylika former av valtryck söker sålunda
demokratin att skydda sig. Men det behöver inte påpekas, att vi härmed redan
— 283 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
