Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Wigforss, Ernst: Demokratiska problem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samma sätt som de svårigheter vilka religiösa eller nationella
minoriteter haft att kämpa med. Likheterna äro kanske ändå stora nog för
att ge oss någon vägledning.
Man kunde ju vilja vägra att erkänna till exempel
industriarbetareklassen som en grupp av i viss mån samma slag som ett
religionssamfund eller en nationalitet. Men i det ögonblick den naturliga
samhörigheten kännes så stark, att den övervinner lojaliteten mot staten,
när de gemensamma intressena driva till våldsam kamp för erövringen
av statsmakten i den öppet uttalade avsikten att bruka denna makt i
den egna klassens intresse och för att omforma samhället efter den
egna klassens ideal, då är det bra svårt att förneka tillvaron av ett nytt
"naturvuxet" faktum, som kräver erkännande, oberoende av alla
förutvarande teorier. När därtill kommer, att denna klass har en så djupt
rotad övertygelse om det berättigade i sina krav, att även dess moderata
element avvisa en revolutionär taktik framför allt genom hänvisning
till det praktiska skälet, att framgången för en sådan taktik är
tvivelaktig, då ha vi kommit så nära föreställningen om en ny grupp
"naturliga rättigheter", att statens angelägnaste uppgift borde vara att söka
en lösning, som försonar dessa nya krav med hela samhällets intressen.
Man kan inte heller avvisa parallellen mellan till exempel industriens
arbetare och en undertryckt nationalitet genom att bara påpeka, att en
nationalitet ju kan bilda en egen stat, medan en sådan tanke är absurd
ifråga om en klass. Eftersom alla våra föreställningar om en "stat"
äro bundna vid ett geografiskt område, ligger häri en sanning, såvida
inte industrien ifråga vore ganska skarpt lokalt begränsad. För en
närmare diskussion av denna fråga bleve man emellertid tvungen att
gå längre in på problemet om statens suveränitet och möjligheterna till
dess "delning", än här är tillfälle till. Men man får erinra sig
att även nationalitets frågorna ofta erbjuda en sådan anblick, att
en territoriell uppdelning icke synes möjlig. Stundom är det
område, som eventuellt på grund av nationalitetsprincipen skulle
avskiljas av sådan betydelse för hela landets ekonomiska liv, att vi här
möta ungefär samma svårigheter, som då fråga uppstår om särskilda
rättigheter för en viss ekonomisk klass.
Vad som här intresserar, är just att i sådana fall av sammanvävda
ekonomiska intressen yppar sig ifråga om nationaliteterna den lösning
som heter självstyrelse inom mer eller mindre vida gränser. Kravet
på "industriell självstyrelse" är ju inte heller numera främmande för
diskussionen, i samband med kravet på "industriell demokrati". Att
industriens "självstyrelse" skulle kunna innebära risker för samhället
i dess helhet, liksom det skulle betyda uppgivandet av vissa privata,
särskilt ekonomiska rättigheter, är tydligt. Men något nytt problem
— 291 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
