Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Örne, Anders: Kooperation och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
försäljning av den egna arbetskraften till ekonomiska anläggningar,
så driver en kooperativ förening själv ekonomisk verksamhet. I andra
ord skulle detta kunna uttryckas genom att säga, att den kooperativa
föreningen är ett instrument för att verkställa vissa av medlemmarna
åstundade omflyttningar och förändringar i den materiella yttervärlden,
under det fackföreningen verkar på det rättsliga området, närmast för
att åstadkomma en för arbetarna fördelaktig avvägning av rättigheter
och skyldigheter mellan dem och köparna av arbetskraft.
Talar man om socialistiska, konservativa eller katolska
konsumtionsföreningar, som man gör i Belgien och en del andra länder, så betyder
det alldeles detsamma som när man använder motsvarande
partibeteckningar på fackföreningar eller andra yrkessammanslutningar, d. v. s.
att medlemsmajoriteten tillhör det angivna partiet eller har på
sammanträde beslutat anta resp. partis program. Men det säger alls intet
om beskaffenheten av konsumtionsföreningen i dess egenskap av
företag. Det är ju ett samhälles ekonomiska organisationsform, icke de
för tillfället härskande personernas politiska trosbekännelse, som avgör,,
om det är socialistiskt eller ej. På samma sätt med ett företag. En
vanlig speceributik blir varken mer eller mindre socialistisk, när dess
innehavare ansluter sig till socialdemokratiska partiet. Och ännu
mindre betyder skylten. Om en specerist döpte sin butik till
"Socialistiska speceriaffären" skulle han väl knappt uppnå annat än en
skratt-succés bland vettigt folk. Men, märkligt att säga, finna många intet
besynnerligt i uttrycket "en socialistisk kooperativ förening", fastän det
i själva verket endast kan, liksom i specerihandlarens fall, vara en
beteckning för innehavarnas partiåskådning, vilken i själva verket icke
har det ringaste att skaffa med företagets läggning. Påståendena i
motsatt riktning äro förestavade blott och bart av oklara känsloskäl.
För att ett företag skall kunna göra anspråk på beteckningen
verkligt kooperativt, måste det direkt anknyta verksamheten till
medlemmarnas hushållning eller yrkesutövning, så att säga vara en förlängning
därav. Dess omedelbara uppgift måste vara att tjäna medlemmarna i
deras egenskap av konsumenter eller yrkesutövare vid anskaffningen
av livsmedel och andra förnödenheter för deras behov (ev. också
avsättningen av deras arbetsprodukter). Det måste vidare vara byggt på
de personliga medlemmarnas lika rätt till inflytande över
förvaltningen (full demokrati) och rätt till ekonomiska fördelar efter måttet av
vars och ens användning av företaget. Medlemskapet måste vara
öppet, d. v. s. var och en, som är bosatt inom dess verksamhetsområde
och kan begagna sig av företaget samt vill uppträda lojalt mot dess
strävanden, skall äga rätt att när som helst bli delägare. Insatskapitalet
måste vara uppåt obegränsat och får draga endast gängse penningränta.
— 296 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
