Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Örne, Anders: Kooperation och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och slutligen bör företaget varje år avsätta medel till fonder, som förbli
medlemmarnas gemensamma, odelbara tillhörighet. Dessutom bör
tillläggas, att företaget, om det utsträcker verksamheten till
icke-med-lemmar, ej får bereda medlemmarna fördelar på dessas bekostnad.
Detta är ingenting annat än innehållet i de berömda
Rochdalereglerna, som ligga till grund för den moderna kooperationen i alla dess
former. Genom deras strikta tillämpning framkommer faktiskt en helt
ny företagsform, artskild från den kapitalistiska vinsthushållningen.
Ett vanligt aktiebolag har till ändamål att frambringa vinst åt sina
delägare. Dess produktiva verksamhet är blott ett hjälpmedel härför
och står ytterst sällan i något direkt samband med delägarnas
hushållning eller yrkesutövning. De känna i många fall knappt närmare
till vad bolaget sysslar med. Det enda som intresserar dem är
utdelningen på aktierna. Den kooperativa föreningen har däremot till
ändamål att tjäna sina medlemmar genom själva verksamheten, sålunda
att tillgodose deras behov av materiella nyttigheter eller av vissa
tjänster — föda, kläder, bostad, råvaror, transporter, avsättning av
produkter från yrkesverksamheten etc. Bolaget fyller ej sin uppgift, om
det icke åstadkommer en överflyttning av förmögenhetsdelar eller
arbetsresultat från utomstående till delägarna eller åtminstone för deras
räkning behåller den nedsättning i produktionskostnader, bolaget
genom duglig ledning kan åstadkomma. Den kooperativa
konsumtionsföreningen förfelar, i rak motsats härtill, sitt mål, om den ej låter var
och en behålla sitt, d. v. s. ordnar verksamheten så, att köparna få njuta
sila de fördelar, företaget kan åstadkomma genom att sammanföra
anskaffningen av deras förnödenheter under medlemmarnas egen ledning.
Tänker man sig den kooperativa tanken utsträckt till sina yttersta
konsekvenser och tillämpad på hela det ekonomiska livet, skulle ett helt
och hållet nytt samhälle frambringas. Varje kooperativ förening kan
också sägas redan vara ett sådant samhälle inom de gränser, till vilka
den förmått sträcka sin verksamhet.
Frågar man nu: Kan antagandet av politiska resolutioner vid
medlemsmötena lägga något till eller taga något ifrån den kooperativa
föreningens väsen?, så måste svaret bli nej. Antingen tillämpar ett företag
de regler, som vi ovan angivit, och är kooperativt, eller gör den det icke,
och är antikooperativt. Något tredje gives icke. Oberoende av
medlemmarnas uppfattning i religiösa, politiska, vetenskapliga och
konstnärliga spörsmål, oberoende av ras, språk och nationella gränser måste
det kooperativa företaget leda till en helt annan typ av hushållning än
den gängse — alldeles som det moderna aktiebolaget i dess rena form
fyller sitt ändamål oberoende av aktieägarnas uppfattning och ställning
— 29/ —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
