Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Örne, Anders: Kooperation och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i saramma avseenden. Företagstyperna förhålla sig som specialiserade
redskap: De kunna utföra just det arbete, för vilket de blivit
konstruerade. Så länge en plog är en plog duger den blott att plöja med.
Vidtager man sådana omformningar av plogens material, att den skall
kunna användas till att harva med, så är den icke längre en plog. I
vilketdera fallet som helst beror redskapets effektivitet på
konstruktionens anpassning för dess ändamål, icke på den färg, varmed det
målats, eller på brukarens politiska åsiktsförändringar, och ännu mindre
på de inskriptioner, man till äventyrs anbringar å detsamma. Att tro
att en yxa, objektivt sett, biter bättre, om man på skaftet skär in en
partibeteckning eller en formel, kallas på ren svenska för vidskepelse.
Ser man efter vad den praktiska erfarenheten givit vid handen, så
skall man i länder, där den kooperativa rörelsen är splittrad i olika
partiriktningar, finna, att den rent kooperativa typen av föreningar icke
är monopol för någon särskild riktning. Missbruk av det kooperativa
namnet för konsumtionsföreningar av kommersiell läggning
förekommer bland dem alla. Man kan träffa från kooperativ synpunkt
vanskötta företag, som kalla sig socialistiska, och bredvid dem i samma
stad välskötta "katolska" eller "neutrala" företag — och tvärtom.
Stannade man vid denna punkt i resonemanget kunde man lätt
komma till den uppfattningen, att det är likgiltigt huruvida de
kooperativa föreningarna deklarera politisk ståndpunkt eller icke. Om de
äro så organiserade, att de verkligen förtjäna namnet kooperativa, så
måste de ju enligt vad här visats leda till en ny form för ekonomisk
verksamhet, vare sig de kalla sig socialistiska, konservativa, liberala
eller neutrala. Det kan till och med hävdas, att partifärgen är
till gagn, om medlemmarna tro på dess nytta. Även vidskepelsen
är ju en faktor att räkna med i det sociala skeendet. Och gynnar
partifärgen ej de kooperativa företagen, så är den, påstås det, till en
viss nytta för de partier, som kunna peka på sina framgångsrika
kooperativa föreningar bland resultaten av sitt praktiska arbete. Låt
därför uppdelningen av föreningarna i partiläger efter
medlemsmajoritetens åsikter sköta sig själv!
Man måste emellertid ta hänsyn även till några andra förhållanden
än de hittills berörda.
Den faktiska utvecklingen av rörelsen i de länder, där den står
splittrad, har icke varit vidare storartad. Man har lyckats inom de olika
riktningarna skapa enstaka konsumentföretag av stora proportioner,
men som helhet har rörelsen stannat i växten. Varför? Helt enkelt
därför ätt splittringen strider mot kooperationens universella karaktär
och mot betydelsen av ordet kooperation,. som innebär samarbete, icke
konkurrens och sönderdelning. Tendensen i den kooperativa utveck-
— 298 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
