Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5-6, sept.-okt. 1920 (tillägnat Hjalmar Branting) - Örne, Anders: Kooperation och politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
neutrala ? Svaret är lätt att ge. Somliga föreningar skulle ha marscherat
åt ett håll, andra åt ett annat, och många skulle ha sprungit sönder i
bitar och gått under på kuppen. Därmed skulle ett förkrossande slag
ha tillfogats ett verk, som med otroliga mödor byggts upp under
årtionden, och konsumenternas uppmärksamhet skulle ha vänts bort från
rörelsens ekonomiska problem för att även inom
konsumtionsföreningarna riktas på personstrider och politiska fäktningar.
Nu har det i vårt land gått in i det allmänna medvetandet, att de
kooperativa företagen liksom kommunikationslederna böra stå alla till
tjänst, som vilja begagna sig av dem, på fastställda villkor. Jag tror
att detta har varit till lycka för alla parter. Att på grund av olika
åsikter om statens organisation och styrelse spoliera järnvägarna och
spränga broarna har visat sig vara en dålig metod att genomföra ett
lyckligare samhälle. Följderna av konsumtionsföreningarnas
sabotering som ett led i partikampen skulle säkerligen blivit desamma som av
järnvägarnas.
Ovanstående reflexioner göra anspråk varken på att vara fullständiga
eller systematiska. Tid och utrymme ha icke medgivit mig att avhjälpa
framställningens brister i antytt avseende. En uppenbar lucka skall jag
dock söka fylla, innan jag sätter punkt.
I det föregående har talats uteslutande om de kooperativa
föreningarnas anslutning till vissa partiprogram och olägenheterna därav.
Konstaterandet att rörelsen måste vara politiskt neutral innebär emellertid
ingalunda, att den kan stå utan förbindelse med det politiska livet
och låtsas som om parlamentet ej existerade. I likhet med den
förvärvs-mässiga företagsformen måste den tvärtom räkna med nödvändigheten
att få sina intressen framförda och försvarade i statslivet. Då dess
förnämsta strävan går ut på att inga hinder av staten skola resas mot
dess fria utveckling, behöver den icke bilda något eget parti. Den kan
nöja sig med att lita till sina vänner inom de existerande politiska
partierna, om blott kooperatörerna tillse, att sådana bli valda inom
varje parti. I den svenska riksdagen finnes det kooperatörer inom
alla grupper. Men som naturligt är ha de socialistiska partierna visat
rörelsen det största intresset. Inom dem äro konsumentsynpunkterna
så övervägande, att en annan hållning skulle vara oförklarlig. Även
bondegrupperna och en del av det liberala partiet ha ställt sig
sympatiskt till rörelsen. Inom högern äro däremot kooperatörerna relativt
tunnsådda. Det är klart att så måste vara, då kooperationen företräder
en helt annan typ av ekonomisk verksamhet än den
"näringsrepresentanterna" anse vara den enda riktiga, möjliga och fördelaktiga. Det
bör dock i sanningens intresse sägas, att de ekonomiskt bildade "stor-
— 3°° —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
