- Project Runeberg -  Tiden / Tolfte årgången. 1920 /
327

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, nov.-dec. 1920 - Strannikov, N.: Lenins koncessioner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

exploatörernas i ett fåtal utvalda
länder välstånd på förslavande av
hundraden miljoner av befolkningen i
Asien, i kolonierna i allmänhet och i
de små länderna.”


Vilken utvecklingsbana har icke
tillryggalagts från januari 1918, då
”rättighetsförklaringen” högtidligen
antogs av tredje allryska
sovjetkongressen, till den novemberdag 1920,
då de, som skulle ge oss
”socialismens seger i alla länder”, med svart
på vitt invitera de exploatörer, de
haft för avsikt att skoningslöst
undertrycka, representanterna för det
brottsliga finanskapitalet och
imperialismen, att tillämpa ”den
borgerliga civilisationens barbariska
politik” även på en rysk koloni och
uppbygga sitt välstånd på exploaterande
av dess befolkning! I sanning —
vilken kurva! Och på så kort tid!

Själva den brutalt slående
motsägelsen i dessa så närliggande
tidpunkters skilda positioner varnar oss
att icke stanna vid utropet och
känsloutbrottet. Den eggar
eftertanken att söka uppspåra det inre
sammanhanget, att varpa upp den
kedja, vars i varandra gripande
länkar av konsekvenser leda till ett
resultat som synbarligen står i rak
strid, i oförsonlig motsats till
utgångsläget.

*



I den redan anförda
”rättighetsförklaringen” från januari 1918 är
bl. a. en punkt, enligt vilken ”för
exploatörerna icke får finnas plats i
något enda av regeringens organ”.
I april 1920 förklarade Lenin med
sin vanliga öppenhet: ”för den
statliga organisationen behöva vi folk,
som behärskar förvaltningens teknik,
som äger den statliga och ekonomiska
erfarenheten. Men sådant folk finns
ingenstädes utom i den föregående
klassen”, d. v. s. i bourgeoisin, bland
exploatörerna.

Men i samma andedrag tillägger
han, att ”vi måste betrygga den
genom revolutionen erövrade
konstitutionen”, och förklarar till och med
att de sakkunniga borgerliga
specialisterna skola användas till att
”bygga upp kommunismen ur den
gamla borgerliga världens spillror”.

Lenin ser sålunda ingen
motsägelse på denna punkt. Den ena
dagen förklaras klassfienderna
bannlysta från alla statens organ,
eftersom man ju är inbegripen i en kamp
på liv och död med dem, den andra
dagen åter heter det, att just
klassfienderna och inga andra måste
sättas att taga hand om statens
förvaltning och att endast på det sättet kan
kommunismen förverkligas.

Detta är ju skäligen halsbrytande,
och man må ej undra på, att de flesta
både inom och utom Ryssland
liksom baxna inför sådana
resonemang. Jag skall senare komma till
den teoretiska motivering, i kraft
varav Lenin förmår gripa och
sammanfatta till en helhet, vad som för
utomstående synes vara oförenliga
motsatser, en motivering som han
behövt dryga två år att skruva fram.
För ögonblicket vill jag emellertid
slå ner på det förhållandet, att här
uppenbarligen måste finnas något
praktiskt faktum av avgörande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 16:32:37 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tiden/1920/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free