Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 7-8, nov.-dec. 1920
- Strannikov, N.: Lenins koncessioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
principerna gjort bankrutt, d. v. s. att
de slutliga målen visat sig vara
chimäriska och ouppnåeliga. Deras
realiserande kommer — med
världsrevolutionen. Vars inträffande
allmänheten inbjudes att avvakta.
Under tiden kommer Lenin att
vara upptagen av rysk realpolitik.
*
Man skall säga:
En realpolitik, som drives så långt
som att upplåta väldiga områden av
arbetar- och bonderepublikens
territorium till exploatering åt det
profitsugande utländska kapitalet, kommer
likväl de facto att leda till en
ekonomisk praxis, som har ingenting
gemensamt med kommunismen. Denna
praxis måste i sin ordning genom de
faktiska förhållandenas oundgåeliga
makt och verkan föda av sig sådana
resultat, som totalt rycka undan
marken för alla drömmar om en
socialistisk samhällsordning. Med andra
ord: det kommer att uppstå en
privatkapitalistisk ekonomisk ordning,
som, i händelse den bolsjevistiska
sovjetmaktens politiska diktatur
förblir bestående, till typen närmast
kan förliknas vid kolonialt
exploaterande av något despotiskt rajahdöme
eller khanat eller sultanat genom
utländskt kapital. Detta innebär icke
blott — som det förutsagts av
socialdemokraterna —, att man når fram
till en socialistisk hushållsordning
först genom ett
borgerligt-kapitalistiskt skede; utan betyder till och
med, att Ryssland ännu tidigare
måste genomgå en period av
kolonimässig exploatering av utländskt
kapital, innan det ens kan uppstå en
kapitalistisk ordning, uppburen av
en inhemsk borgerlig samhällsklass.
Detta betecknar, med ett ord, en
fullkomlig krach för hela den
bolsjevistiska både ideologin och praktiska
politiken.
Allra minst skall det falla mig in
att bestrida, att ett sådant
resonemang förefaller synnerligen
plausibelt. Men det vore ofruktbart att
öppna debatt på denna punkt. Det
är nog att konstatera, att Lenin och
hans vänner icke dela denna från
kommunistisk synpunkt pessimistiska
uppfattning.
Lenins syn på koncessionsfrågan
— sådan den presenteras utåt —
ligger i följande uttalanden, gjorda vid
dels partikonferensen dels en annan
kongress i Moskva i november
(referat ur Krasnaja Gaseta):
”I det vi underskriva avtal om
koncessioner med bourgeoisin vinna vi en
moralisk och materiell seger. Våra fiender,
som äro genomträngda av önskan att krossa
oss med militär kraft, tvingas att avsluta
avtal med oss och medverka till vårt
befästande och stärkande. Man skulle kunna
klandra oss för att vi underskriva
koncessioner endast under den förutsättningen,
att det vore möjligt att med blott ett enda
lands krafter störta kapitalet i hela
världen.”
— — —
”Socialisterna se i upplåtandet av
koncessioner kommunismens bankrutt. Om det
utländska kapitalet eftersträvar våra
koncessioner, så bevisar det emellertid blott
att bourgeoisin erkänner vår
oövervinnelighet.”
”Vi skola arrendera ut några miljoner
dessjatin skog, utstyckade som rutorna på
ett schackbräde. I de fyrkanter, som ligga
mellan de utarrenderade skola våra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:32:37 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1920/0358.html
