Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, nov.-dec. 1920 - Russel, Bertrand: Vad jag såg i Ryssland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hans anhängare skola avhålla sig
från parlamentariska strider, utan
tvärtom deltaga i dem i det syftet
att göra parlamentet till en
föraktlig institution. De orsaker, som
komma de flesta av oss att anse
försök till våldsam revolution som både
osannolika och litet önskvärda i
England, betyda ingenting för
honom och tyckes honom vara bara
borgerliga fördomar. Då jag antydde,
att allt som är möjligt i England,
kan uppnås utan blodsutgjutelse,
slog han bort det som fantasteri. Jag
fick ett ganska litet intryck av
kännedom om fakta eller av psykologisk
omdömesförmåga, när det gällde
England. Men hela marxismens
tendens går ju mot psykologisk fantasi,
eftersom den tillskriver allting i
politiken rent materiella grunder.
Jag frågade honom vidare,
huruvida han trodde det var möjligt att
införa kommunismen säkert och i
hela dess utsträckning i ett land, som
innehåller ett så stort flertal bönder.
Han erkände, att det var vanskligt
och skrattade åt, att bönderna blevo
tvungna att ta papper i utbyte för
sina matvaror. De ryska sedlarnas
värdelöshet slog honom som komisk.
Men han sade — och detta är
otvivelaktigt riktigt — att detta förhållande
blir tillrättat, när det finns varor
att bjuda bonden. Han väntar sig
mycket av industriens elektrifiering,
som han säger är en teknisk
nödvändighet i Ryssland, men som kommer
att ta tio år att förverkliga. Han
talade med hänförelse om den stora
planen att få elektrisk kraft av
torven. Naturligtvis ser han i
blockadens hävande den enda radikala
lösningen, men han hade icke stort
hopp om, att detta skulle uppnås och
bli varaktigt och fullständigt utan
genom revolutioner i andra länder.
En fred mellan Bolsjevik-Ryssland
och kapitalistländer kommer alltid
att bli osäker. Ententen kan förmås
att sluta fred på grund av trötthet
eller inbördes split; men han kände
sig övertygad om att freden skulle
bli av kort varaktighet. Jag fann,
att han liksom många andra ledande
kommunister var mycket mindre
ivrig än vi att få fred sluten och
blockaden hävd. Han tror, att
ingenting av verkligt värde kan uppnås,
utan genom revolution och
kapitalismens ödeläggning. Jag kände, att
han ansåg förnyade
handelsförbindelser med kapitalistländer vara av
ett surrogat av tvivelaktigt värde.
Han berättade om skillnaden
mellan rika och fattiga bönder, och
regeringens propaganda, som hetsade de
fattiga till övervåld mot de rika,
vilket han synbarligen ansåg mycket
muntrande. Han uttryckte sig som
om diktaturen över bönderna måste
vara en lång tid, eftersom bönderna
önskade frihandel. Han sade, att han
genom statistik visste — och det tror
jag också gärna — att bönderna haft
mer att äta de två sista åren än
någonsin förr — "och i alla fall äro
de emot oss", tillade han en smula
betänksamt. Jag frågade honom,
vad hans svar var till dem, som
angrepo honom genom att säga, att han
icke skapat kommunism, utan
bondeegendom. Han svarade, att det icke
riktigt överensstämde med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
