Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7-8, nov.-dec. 1920 - Mac Donald, Ramsay: Independent Labour Party och industristaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RAMSAY MAC DONALD: INDEPENDENT LA BOUR PARTY etc. 353
deln. I sin senaste bok klargör hr
Cole detaljerna i detta system med
större framgång än någon annan,
som jag känner. Verkstäderna
kontrolleras av producenterna,
marknaden av producenterna och
konsumenterna, produktionens och
fördelningens (inklusive politiken) sociologi
av producenter och konsumenter
från deras ståndpunkt och funktion
som medborgare. Jag betonar
eftertryckligt deras egenskap av
medborgare emedan i varje form av smidigt
och lätt arbetande social organisation
producenternas och konsumenternas
ekonomiska ståndpunkter måste
kompletteras med deras statsborgerliga
ståndpunkt, intet san* hålle kan
uppbyggas endast med ekonomiska
hänsyn, de j)olitiska synpunkterna måste
också beredas en plats. Den riktning
som önskar en nationell skillnad,
opposition och ömsesidig självständighet i
förhållandet mellan statsborgare och
producenter, har i mina ögon
fullständigt orätt. De äro skilda uttryck för
samma människors behov och måste
förenas i samhällslivet på samma sätt
som de olika mänskliga motiven
måste föl-enas i individens liv. Det
må vara sant, att den industriella
organisationen sträcker sig ut över
den politiska statens gränser. Men
detta kan endast vara temporärt,
särskilt för dem bland oss, som önska
och se en vidare förening av
medborgare, än dem, som ingenting
annat känna än den historiskt
nationalistiska staten. Nationernas samfund
är ett mål, till vilket alla nationella
och politiska stater sträva, på samma
sätt som de industriella
organisationerna sträva efter, att bli nationella
och övernationella. Därför kan ingen
arbetarrörelse, som strävar efter en
social återuppbyggnad, vara blott
industriell. På en viss punkt
uttömmer den industriella organisationen
sig, utan att ha uttömt det sociala
pi oblemet..._
Det skall göra min uppfattning av
det nya samhället klarare, om jag
beskriver de ledande funktionärernas
i arbetarrörelsens ställning sådan den
är nu och härefter. Nu strävar man
efter att ställa dessa funktionärer i
spetsen för fredliga
massorganisatio-ncr, som erhålla sin politik av
ledningen och som å andra sidan bringa
dessa funktionärer i beröring med
det organiserade kapitalet och giver
dem socialt inflytande. Detta
betyder ruin. I morgondagens samhälle
skola dessa funktionärer stå i de
aktiva verkstädernas och de med dem
förbundna lokala rörelsernas
centrum, och å andra sidan bringas de
i känning med staten, som är
uttrycket för de industriella medborgarnas
behov. Jag kan framställa detta
från en annan ståndpunkt.
Kontakten mellan arbetare och arbetsgivare
i våra nuvarande organisationer blir
så småningom en förbindelse mellan
människor, som ha mera gemensamt
med varandra än arbetaren i
fabriken och arbetsgivaren på kontoret.
Förbindelserna under de nya
betingelserna bliva i själva verket
förbindelse mellan arbetarrepresentanter
och arbetsgivarrepresentanter.
Skillnaden är kollossal. Man skulle
kunna skriva en avhandling om
ineffektiviteten i det samlade arbete
som presteras av tjänstemän inom
industrin, vilka upphört att vara
arbetare och vilka icke kontrolleras
direkt av arbetarna, och om liknande
tjänstemän, vilka även äro arbetare
eller direkt kontrolleras av arbetarne.
Svårigheterna äro helt enkelt av
praktisk art och bestå uti, att förse
det senare slaget av tjänstemän med
nödig duglighet. Precis samma
problem kan man studera i politiken.
Detta är demokrati och liv. Det
avskaffar det överordnade
antagonistiska samhället av borgerlig typ; de
fientliga tankarnas, vanornas och
fördomarnas värld, och upprätta en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
