Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 3, maj 1922
- Lundstedt, Vilhelm: Samhället och rättsordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLET OCH RÄTTSORDNINGEN
131
rätt, utövar. I själva verket är det här fråga om en komplex av
psykologiska krafter. Dessa leda till att åklagaremakt, domaremakt
och exekutionsmakt, var i sin stad, äro verksamma för rättssatsens
uppehållande. Medvetandet härom återverkar på de enskildas
handlingssätt. Men i allra yttersta hand är det idéen om samhällets
nödvändighet för människorna och rättsordningens nödvändighet för
samhället, som utgör grundvalen för rättssatsens kraft, för att den
efterleves — frivilligt eller på grund av tvånget. Vi skola nu se,
vart det bär hän, när magiska konstgrepp av Zitelmanns art tillvälla
sig hemortsrätt inom det, som borde vara vetenskap.
*
Jag går först till avtalet, kontraktet, och frågar efter grunden
till dess bindande kraft. Varför är säljaren skyldig att leverera
varan, varför är köparen skyldig att betala? Här laborerar nu
jurisprudensen med två olika teorier, viljeteorien och tillitsteorien.
En gemensam bas för dem båda är att rätten i samhället förklaras
ur det s. k. rättsmedvetandet. I själva verket innebär detta, att
grunden för rättssatsernas bindande kraft skulle ligga i en till sin
grundval oskriven naturlig förnuftsordning, enligt vilken
individerna, abstrakt sett, d. v. s. blott och bart i egenskap av individer,
stode vid sidan av och mot varandra i samhället, utrustade med
vissa mystiska rättighetskrafter. Men under det viljeteorien,
representerad framför allt av Savigny, låter den rättsproducerande
kraften grunda sig på den personliga viljan, på dess autonomi över
i människan boende krafter, går tillitsteorien till väga på ett annat
sätt. Denna teori, som mera ingående motiverats av svensken
Nordling, tror, att kontraktets rättsverkningar bero på en avvägning
av kontrahenternas intressen ur förnuftssynpunkt. Har A gjort en
penningutfästelse till B och därvid verkligen velat, vad han sagt,
så vore det klart, menar man, att intresset för B, som mottagit A :s
viljeförklaring, att bli berättigad av denna, vore förnuftigare än
A:s intresse att varda fri från betalning. Har A åter av misstag
gjort utfästelsen, så att denna i själva verket icke uppbäres av hans
vilja, då är B £ nyssnämnda intresse i alla fall av en högre
förnuftighet än A &, ty A har genom sin förklaring givit B anledning
att räkna sig berättigad i enlighet med densamma, eller, såsom man
brukar säga, givit B en befogad anledning att lita på utfästelsens
giltighet.
Båda dessa teoriers ihålighet visar sig genast, om man blott något
litet trycker på dem. Vad först viljeteorien angår, är det ju klart,
att densamma — såsom saken tages av Savigny, vilken till stöd för
teorien endast och allenast åberopar viljans autonomi — icke är
något annat än ett godtyckligt påstående utan någon som helst
beviskraft. Emellertid ha filosoferna försökt motivera viljeteorien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 16:32:54 2024
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1922/0147.html
