Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, maj 1922 - Lundstedt, Vilhelm: Samhället och rättsordningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMHÄLLET OCH RÄTTSORDNINGEN
133
B blir berättigad och A förpliktigad? Saken är i själva verket
synnerligen enkel och lättfattlig. Om antydda rättsförhållande
ej uppstode mellan A och B, så skulle ju både kontrakt er och andra
utfästelsehandlingar vara fullkomligt odugliga såsom
omsättningsmedel i samhället. Men hur skulle samhället kunna undvara sådana
omsättningsmedel ? Det förhåller sig något mera utfört på följande
sätt. Det finnes vissa samhälleliga behov, som höra till betingelserna
för samlevnaden och ännu mera för samhällsekonomiens blomstring.
Låt oss för åskådlighetens skulle se på det mera primitiva samhället,
En person kan här genom sitt arbete tänkas skaffa sig saker eller
eljest utföra arbetsprestationer, som han icke själv kan ha något
gagn av, men som kunna vara till stor nytta för andra, Å andra
sidan kan han själv vara i behov av saker och ting, som han icke
alls eller i varje fall blott med vida större svårigheter än andra
kan förfärdiga eller eljest anskaffa, eller av arbete, som han icke alls
eller i varje fall blott med vida större möda än andra kan utföra.
Man finner sålunda, att redan på ett mycket tidigt stadium av
samhällsutvecklingen måste behovet ha gjort sig gällande av en
allmän omsättning av de olika värden, som olika människor tack
vare sin arbetsförmåga och andra individuella omständigheter
disponera över. Funnes det nu icke några regler, som uppehöllos, för
överenskommelser, så skulle naturligtvis en dylik omsättning icke
kunna äga rum. Men var en dylik värdeomsättning av behovet
påkallad redan i äldsta tider, så är den i det nutida samhället på
ett helt annat sätt behövlig. Med de krav, som numera ställas, är
den på arbetsfördelningens förutsättning vilande specialiseringen
av arbetskraften till höjande av arbetsprestationernas värde, absolut
nödvändig. Av vad som nu sagts följer, att samhällsnyttan i den
allmänna omsättningens intresse oundgängligen kräver, att
individerna efter sina behov, det vill här säga — alldenstund någon
kontrollering av behoven av lätt förklarliga skäl ej kan komma i fråga —
efter sina önskningar, sina viljor skola få omgestalta sina ekonomiska
förhållanden. Men hur skulle detta gå till, om icke viljeförklaringen
bleve rättsligen bindande? Vern skulle våga eller bry sig om att
inlåta sig i avtal eller över huvud förlita sig på rättshandlingar?
För att dessa skola erhålla den avsedda betydelsen såsom
omsättningsmedel är det alldeles oundgängligt, att de utrustas med rättsligen
bindande kraft, Sålunda: löftesmottagarens tillit till löftet är sä
långt ifrån grunden till löftets för pliktigande verkanf att denna
verkan tvärtom uppstår, på det att man skall kunna få sådan tillit
till löftena, att avtal och andra rättshandlingar må bliva
användbara i den allmänna omsättningens tjänst. Vad har man sålunda
gjort för fel? Jo, man har gjort en sådan kapital förväxling, att
man tillagt följden av en rättsverkan egenskapen att vara orsaken
till denna rättsverkan. Mot bakgrunden av det sagda bör man
kunna förstå intigheten i de verklighetsf rånvända konstruktionerna
om privat viljans autonomi, om den högre förnuftigheten i löftes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
