Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Karleby, Nils: Arbetslöshetsproblemets kärnpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABBETSLÖSHETSPH0BLEMET9 KÄRNPUNKTER
195
Det är illusionspolitik att i idealistisk hänförelse söka kämpa fram
dadlar och fikon i ett kallt nordiskt klimat, söderns sköna frukter i
nordens stenbundna mark. Det är illusionspolitik att kämpa för tio
drakmer, där det inte kan skaffas mer än fem, även om man aldrig
så väl behöver både tio och tjugu. Ingen socialism i världen kan
skapa ett gott och angenämt liv, om jordmånen är karg och
människornas produktionsförmåga ringa; ingen socialism i världen
kan skaffa för folkets konsumtion mera, än som framgår ur folkets
arbete. I grunden är ju modern socialism allt sedan Marx dagar
på det klara med, att huvudorsaken till det bristande välståndet
är en för svagt utvecklad produktion och därav följande knapphet,
icke en ojämn fördelning; denna är tvärtom en oundgänglig följd
av och nödvändighet under en för svagt utvecklad produktion.1)
I den mån den ojämna inkomstfördelningen är ett instrument för
den samhälleliga kapitalbildningen, vilket den i ett
privatkapitalis-tiskt samhälle i hög grad är, påverkar den ju heller icke folkets
reella levnadsstandard. Om icke kapitalbildningen skedde av de
stora inkomsterna, utan en jämn inkomstfördelning funnes, skulle i
stället kapitalbildningen få ske genom uttaxering av säg 20 procent
av varje inkomst, och den direkta konsumtionsmöjligheten skulle
alltså inskränkas med samma belopp.
Så till vida, som knappheten beror på naturliga orsaker —
naturens bristande givmildhet, gränserna för människans arbetsförmåga
— är den ju ohjälplig och ett av de hårda fakta, för vilka
människorna måste sig böja. Så långt den däremot beror på att
äganderätts- och andra sociala förhållanden lägga hinder i vägen för en
rikare produktion, kan knappheten avhjälpas. Och principiellt sett
är, som redan framhållits, arbetarklassens kamp intet annat än
kampen för att upphäva skrankor för produktionsutvecklingen, att
ställa nya produktivkrafter till förfogande för densamma. Den icke
minst hämmande av dessa skrankor är den utestängning av
produktiva begåvningar från högre skolning och utveckling, som hittills
i hög grad ägt rum; den icke minst viktiga av dessa
produktivkrafter är den, som ligger i att nämnda begåvningar tillvaratagas.
Den jämte denna kanhända största produktivkraft, arbetarklassen
har att bjuda, — ty den tro på underbara tekniska mirakler, som
skulle omedelbart låta en socialistiskt organiserad produktion skapa
överflöd på alla livets goden, vilken vissa äldre socialister haft,
hörer till socialismens barnsagor, — är den, som ligger i en högt-
*) Jfr Engels, Antidiihring, s. 304 pass. — En närmare utredning av de
faktorer, som betinga inkomstfördelningen i det nuvarande samhället, kan
naturligtvis här icke ske. En sammanfattning av ett par huvudsynpunkter
har skett i uppsatsen Arbete och inkomst, Tiden 1922, s. 1 ff. —
Nödvändigheten av en illusionsfri politik utvecklas av Gustav Möller i ett par uppsatser
i Tiden 1918, Den sociala revolutionen, s. 241 ff., och Illusionsfri politik, s. 274
ff. I den förra uppsatsen göres en analys av inkomstförhållandena i Sverige,
som i sin allmänna tankegång är densamma som den nedan givna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
