Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Karleby, Nils: Arbetslöshetsproblemets kärnpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
NILS KARLEBY
stående, väl skolad, i produktionens väsen och förutsättningar
väl insatt arbetarklass’ positiva medverkan, villiga insats i
produktionsprocessen, Den produktivkraft, som ligger i det mänskliga
arbetet, har icke nått sin fulla utveckling så länge den stått såsom
ett underordnat, viljelöst objekt. Dess fulla utveckling kräver, att
former skapas, vari den arbetande människan kan känna sig såsom
medveten bärare och skapare av det hela, såsom delägare i det och
dess resultat.
Det är saknaden av detta sammanhang med det hela, frånvaron
av direkt medintresse och medansvar i produktionen, bristen på
insikt i det ekonomiska maskineriets verklighet, vilket ligger bakom
företagaren och betingar hans än hårdare, än vekare hållning —
det är detta, som finner sitt uttryck i arbetarklassens "bristande
solidaritet med produktionen"; misstro mot alla
produktionsledningens försäkringar, även när de möjligen äro riktiga; tro, att
den "vanliga lönen" är någonting "naturligt", som endast illviljan
kan falla på idén att rubba. Det är, kort sagt, det, som betingar,
att alla ekonomiska förskjutningar bli hart när politiska revolutioner;
medan full insikt, delaktighet och medansvar borde betinga, att
ekonomiska förändringar utan allt för starka gnidningar finge sina
naturliga uttryck i socialt avseende. Det är ju ändå självfallet,
att varje förändring i produktionens förutsättningar måste medföra
motsvarande förändringar i människornas ekonomiska möjligheter.
Den möjliga levnadsstandarden.
Envar vet, att det svenska folkets allmänna levnadsstandard nu
normalt står betydligt högre än fallet var för ett hundratal år
sedan. Om människorna på denna tid beslutat sätta upp och kämpa
för såsom omedelbart aktuellt program en levnadsstandard sådan
som den nuvarande, skulle detta ha varit en ren illusionspolitik.
Där intet finnes att ta, förlorar även kejsaren sin rätt. Vägen till
den högre levnadsstandarden måste vara en helt annan och
långsammare.
Varpå beror det, att landet nu normalt kan bereda sina barn en
bättre bärgning än förr? På produktionens stegring. Dels har
man en högre inhemsk produktivitet: bättre skörd, bättre
husdjursskötsel, bättre kommunikationer, bättre kraftkällor, bättre maskineri
etc. Dels har man landets inväxning i det internationella
varuutbytet på ett förut okänt sätt. Landet nedlägger en stor del av
sitt arbete på en givande produktion för export, och i utbyte mot
dess produkter får det från utlandet allehanda nyttiga ting, vilka
bidraga till dess välstånd, men vilka eljest icke kunde fås.
Denna industriella exportproduktion är i själva verket det
grundläggande draget i det svenska folkhushållets struktur. Det är
produktionen av järn och trä i olika bearbetningar. I denna pro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
