Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4, juni 1922 - Karleby, Nils: Arbetslöshetsproblemets kärnpunkter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A RBETSLÖSHETSPROBLEMETS KÄRNPUNKTER
197
duktion står landets produktiva förmåga högst medan det i fråga
om en del annan produktion — t. ex. av vete utöver en viss gräns,
ull etc. — arbetar med ohjälpligt handicap. Genom att i stigande
grad inrikta sig på den, har utbytet av landets arbete stegrats,
d. v. s. möjligheter till ökat välstånd ha skapats.
x\len vad uttryckes egentligen därmed, att landets produktiva
förmåga står högst i denna produktion, att denna produktion blivit
särskilt givande? Givetvis, att produktionen motsvarat en köpstark
utländsk efterfrågan, att utlandet uppskattat och köpt våra
produkter till goda priser, d. v. s. mot mycket utländska varor i utbyte.
Om det nu skulle inträffa, att utlandet av en eller annan anledning
får sitt ekonomiska liv rubbat, blir mindre köpkraftigt gentemot
svenska produkter, vad inträffar då? Att priserna på våra
exportvaror — tillfälligt eller längre tid — sjunka, att tillverkningen av
dem måste inskränkas, att dessa produktionsgrenars efterfrågan på
arbetskraft och andra produktionsgrenars produkter blir mindre
stark och köpkraf ti g, att allmän förlamning, avsätt ningsstockning,
driftsinställelser, arbetslöshet inträffa, intill dess produktionen
hunnit övervinna störningen eller inrikta sig efter ett nytt läge.
Redan ett sådant faktum — och det är ju ett sådant som i första
hand inträtt efter världskriget — är sålunda tillräckligt för att
bringa en allvarlig rubbning i det svenska näringslivet. Risken
för en sådan är den internationella bytesmedaljens frånsida. Ett
folk kan givetvis icke löpa in i en viss utvecklingslinje utan att taga
både dess goda och dess obehagliga sidor. Man kan icke på en gång
inrikta sig på ett lönande deltagande i världsmarknaden och vara
oberoende av den.
Det som är av vikt att på denna punkt minnas är sålunda, att
så till vida som saken hittills förts är en inkomstminskning — eller
arbetslöshet, som uttrycker samma sak — inom det svenska
näringslivet ett absolut objektivt faktum, som uppträder såsom en given
följd av ett visst läge oberoende av alla privata viljor. Den är en
olycka, som drabbat landet som helhet, och som, om den bleve
långvarig, vore liktydig med en långvarig nedsättning av
nationalinkomsten. Slutsatsen är lärorik även ur den synpunkten, att den
visar — vilket ofta förgätes — att den allmänna inkomstnivå, som
t. ex. år 1913 rådde i landet, alldeles icke representerade ett evigt
och oomkullrunkeligt faktum. Den var den ’ ’naturliga’’ med de
förefintliga produktiva och utbytesförutsättningarna, alldeles som 1800
års inkomstnivå på sin tid var naturlig; men en förändring av
förutsättningarna, till det bättre eller det sämre, ändrar ovillkorligen
inkomstnivån — till det bättre eller det sämre.
Före världskriget, alltså vid en tidpunkt, då de moderna
produktivkrafterna nått sin hittills högsta utveckling i fredliga värv,
då näringslivet var i full gångt då en var arbetade så gott han
förmådde, då våra exportvaror hade god avsättning i utlandet och
utlandets förmåga att giva oss andra varor i gengäld stod högt —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
