Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, juli 1922 - Santesson, C. G.: Varför rösta vi mot förbudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VARFÖR RÖSTA VI MOT FÖRBUDET?
273
stegra de skattdragandes bördor och driva oss in i ett tillstånd av
laglöshet, lönnbränning, smuggling, superi och elände — än värre
än det, vi genomlevde 1919—20! Att detta blir den närmaste
följden, har erfarenheten visat; och övergången till bättre tider — om
de komma utan förbudets avlägsnande — blir säkerligen varken kort
eller lätt. Det är djupt sorgligt, att under nuvarande förhållanden
på propagandan för och mot förbudet skola bortkastas stora
penningmedel, mycket arbete och tid, som kunnat och bort bättre
användas. — I här kort skisserade ekonomiska förhållanden ligger
ännu ett bjudande skäl till att nu rösta nej till förbudet.
Skulle ett förbud utan övervägande skada kunna genomföras, sä
måste under väl ledda restriktioner en längre tids träning i nyktra
vanor med omstämning av det allmänna tänkesättet föregå, medan
samtidigt alkoholindustri och restaurangväsen successivt omlägges.
För att förbudet skall lyckas, kräves insikt i dess nytta och
behövlighet, en offervillig allmänanda — särskilt bland de bildade —
samt en mycket spridd rättsuppfattning, som stöder förbudslagen.
Om vi lyckas arbeta fram sådana förhållanden, torde en förbudslag
kunna med framgång genomföras — om den då överhuvud är
behövlig. I alla händelser är förbudet ett kampmedel — en metod,
jämte andra, att nå målet: folknykterhet. Dess syfte är, liksom
restriktionernas, att genom en uppfostrande inverkan småningom
göra sig självt överflödigt. Som bestående tillstånd är ingendera
av de nämnda metoderna idealisk. Såsom bestående mål kunna vi
tänka oss antingen frivillig, på övertygelse grundad absolutism eller
frihet för alla att helt måttligt bruka alkoholhaltiga drycker. Det
sistnämnda är det naturliga; men det kräver också den största
karaktärsstyrkan.
Nu är det ju så, att en betydlig del av vårt folk anser tillgång
till en måttlig mängd spritdrycker vara en oförytterlig medborgerlig
rättighet, under förutsättning att den icke missbrukas. Ehuru jag
såsom absolutist ej har något personligt intresse av att yrka på
denna rättighet, kan jag dock ej finna annat, än att detta yrkande
är mycket förklarligt och försvarligt. Känslan av, att man skall ha
sin frihet i detta som andra avseenden, då man icke gör något orätt,
sitter djupt i många svenskar och är för dem en anledning till att
under alla förhållanden rösta nej till förbudet. — För min egen
del får jag bekänna, att, om förbudet vore den bästa utvägen att
18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
