Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, sept. 1922 - Björck, Wilhelm: Enhetsskolereformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENHETSSKOLEREFORMEN
343
utrymme på undervisningsplanen vid sidan av de egentliga
gymnastikövningarna. I sistnämnda del anknyter förslaget till de
grundsatser, som tillämpats i folkskolans nya undervisningsplan, liksom
för övrigt vid seminariernas lärarutbildning.
Vända vi oss därefter till det föreslagna sättet för det
intellektuella skolarbetets anordning, så möta vi där en genomförd
grundsats: koncentration. Kommissionen betonar nämligen, att de
förefintliga ovan antydda bristerna främst kunna återföras på en
splittring i arbetet, som gör sig gällande på så många områden av skolans
liv. Mest påtagligt framträder denna bristande koncentration i
den ödesdigra ämnesträngseln i de olika skolformerna. Men den
tar också gestalt i ett hopande av detaljer i de skilda ämnenas
kurser, som för med sig ett ’’minnesplugg’\ vilket icke kan vara till
fromma för de ungas utveckling. Kommissionen anbefaller en ökad
samling i arbetet på olika sätt. Men därjämte understrykes starkt
nödvändigheten av att vid kursplanernas uppgörande för de olika
ämnena varje detalj väges på guldvåg, så att alla onödiga
minnes-saker, som slentrianmässigt fått stå kvar, utmönstras. Ett studium
av de meddelade förslagen till kursplaner och de motiveringar, som
för desamma lämnats, skänker närmare hållpunkter för bedömande
av kommissionens intentioner i denna punkt. Erinras må vidare
i detta sammanhang, att förslaget, till främjande av en utsträckt
koncentration, förutsätter, att endast ett mindre antal ämnen göres
till föremål för samtidigt studium, särskilt å gymnasiet och i
flickskolans högre klasser, i mindre omfattning även i realskolan. För
att bana väg för rationellare undervisningsmetoder och för ett
personligt fostrande arbete i det hela innesluter förslaget slutligen
åtgärder för möjliggörande av en ökad individualisering.
Ett annat område, där kommissionen betonat nödvändigheten av
en grundlig omläggning av skolstudierna, är förhållandet
mellan själva undervisningen i skolan och arbetet i hemmet. Det
har därvid anmärkts, att många lärjungar äro nödsakade att anlita
enskild handledning för att kunna följa med och att skolan i många
fall genom en pedagogiskt olämplig ’ ’instoppningsmetod’’ dödar
lärjungarnas egna initiativ. Denna motsägande kritik innehåller
enligt kommissionens uppfattning en obestridlig sanningskärna. En
utgångspunkt för reformarbetet bör vara, att i framtidens skola,
som kan förväntas i större utsträckning än den nuvarande mottaga
lärjungar från fattiga hem, sådana metoder, som göra särskild
handledning nödvändig, i än högre grad än nu måste undvikas. Och
tillika måste hemarbetet förberedas på ett sätt, som icke förkväver
själv verksamheten. Båda önskemålen anses kunna tillgodoses
därigenom, att läxförhöret får sig tillmätt en mindre framskjuten plats
i skolundervisningen. Såmedelst skulle nämligen ökat utrymme
kunna vinnas för att lärjungarna under lärarens ledning fördes
vidare inom det behandlade ämnesområdet och finge tillfälle att i
mån av förmåga pröva egna krafter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
