Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Jacobsson, Malte: Skolkommissionens förslag till enhetsskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
404
MALTE JACOBSSON
ningen varit god eller dålig. Skall en kuggningsstatistik kunna säga
något, måste den åtminstone omfatta ett så stort antal fall att
siffrorna bli entydiga. Detta är icke förhållandet nu. Undersökningen
omfattar endast en termin, vårterminen 1918, och siffrorna äro som
framgår av en specialtabell, som återfinnes i Betänkandet del III
s. 148, så spridda att de medeltalssiffror, som Skolkommissionen
stöder sig på, kunna betraktas som värdelösa. De säga ingenting om
själva undervisningens effektivitet.
Skolkommissionen fortsätter emellertid med en ny jämförelse, som
skulle vara mera tillförlitlig, nämligen beträffande de i den
skriftliga realskoleexamen 1913—1920 underkända lärjungarnas
fördelning å allmänna läroverk och kommunala mellanskolor. "Enär
uppgifterna för den skriftliga prövningen utgivas av
skolöverstyrelsen och då därjämte bedömandet, på grund av den av överstyrelsen
företagna eftergranskningen, torde få anses försiggå efter vid de
olika läroanstalterna möjligast ensartade normer", så skulle man,
menar Skolkommissionen, "i de uppnådda resultaten äga en
betydelsefull kontroll å riktigheten av de i det föregående dragna
slutsatserna".
Om man härvid till en början bortser från de principiella
betänkligheterna mot att i antalet underkända utläsa något om
undervisningens effekt och endast håller sig till de siffror, som anföras,
så kan det vid första ögonkastet se ut som om de kommunala
mellanskolorna skulle vara läroverken avgjort överlägsna.
Kuggnings-procenten vid de högre läroverken är ofta mer än dubbelt så stor som
vid mellanskolorna.1) Dock till och med dessa senare kunna
överträffas. Statssamskolorna visa genomgående ett mindre antal
underkända i skrivningarna än mellanskolorna.
Då nu frågan gäller, i vad mån de kommunala mellanskolorna,
speciellt vad språken beträffar, kunna på 4 år ge sina lärjungar vad
andra läroanstalter behöva 6 år för att inpränta, skulle man, om
man tolkade dessa siffror på det sätt Skolkommissionen gör, vara
nödsakad att antaga, att statssamskolorna, som ju icke äro byggda
på folkskolan som bottenskola, skulle vara såväl läroverk som
kommunala mellanskolor överlägsna. Skolkommissionen drager — med
rätta — ingen sådan slutsats, den väntar med sitt omdöme till dess
*) Skillnaden mellan antalet underkända vid de kommunala mellanskolorna
och realskolorna är betydligt mindre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
