Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Hedén, Erik: Den stora skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN STORA SKOLREFORMEN
421
I stället för det pedagogiskt olyckliga system kommisionen i detta
fall velat nyttja hade den kunnat tillgripa ett annat, långt säkrare
och verksammare. Den hade kunnat göra gymnasiet sådant att de
för studier obekväma ej kunde, ja ofta ej ens ville stanna där. Den
kunde med andra ord ha gjort gymnasiet fritt tillgängligt men
svårt. Detta begrepp "svårt1’ må dock ej missuppfattas.
Det finns två sorters svårhet. Dels en som tvingar lärjungen
att dag och natt inplugga en massa av i sig själv kanske lätta men
genom sin mängd ytterst tyngande kunskaper. En dylik svårhet
fördärvar lärjungens kropp och själ och borde ej i minsta grad tålas
i våra skolor. Men det finns en annan svårhet som icke trycker
kroppen eller minnet men prövar intelligensen. Det finnes vissa
ämnen, vissa uppgifter, vilka även om de äro starkt begränsade till
omfånget helt enkelt ej kunna behärskas av ointelligenta lärjungar.
Däremot träna de ytterligare intelligensen hos de begåvade
lärjungarne. En sådan svårhet borde vara tvungen och självfallen i
en läroanstalt, vilken skall förbereda till vetenskapliga studier,
såsom gymnasiet.
Våra nuvarande gymnasier inrymma båda sorternas svårhet.
Den första sortens borde utvisas, och kommissionen har också med
prisvärd klarhet satt sig denna uppgift. Den andra sortens
svårhet borde tvärtom skärpas. Kommissionen har också ställt sig den
uppgiften — men totalt misslyckats. Den har tvärtom gjort
gymnasiet ofantligt mycket lättare — i ordets sämsta mening — än
förr.
Detta genom den föreslagna, olycksfödda nyskapelse som heter
den nyspråkliga gymnasielinjen.
B. Det Nyspråkliga Gymnasiet.
Det finns två, endast två, kunskapsgrenar som verkligen pröva
och träna intelligensen. Först de klassiska språken, genom sin
klara och logiska grammatik och genom det språksinne de — såsom
på en gång högt utbildade och för oss utpräglat främmande språk —
kräva vid texternas uttolkning. Vidare matematiken och
naturvetenskapen, vilka ju ständigt ställa intelligensen problem, som intet
plugg och intet knep kan överspringa. Båda dessa ämnesgrupper
äro därför de enda vetenskapligt grundläggande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
