Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Hedén, Erik: Den stora skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
422
ERIK HEDEN
Men just dessa båda ämnesgrupper vill nu kommissionen antingen
utesluta eller högst väsentligt förringa i det nya, nyspråkliga
gymnasiet, vilket säkerligen just genom sin lätthet kommer att av alla
gymnasielinjer draga till sig de flesta lärjungarne. De klassiska
språken äro naturligtvis utmotade därifrån. Förmodligen har dess
inrättande i någon mån framgått ur den gamla, eljest starkt
tillbakavikna men i vissa skolpolitiska kretsar ännu kvarlevande
fientligheten mot antikstudiet. Men nog är det eget att man för att — i den
mån nu detta syfte medverkat — få skada klassicismen också skadat
matematiken och naturvetenskapen. Detta i en tid då
naturvetenskapen med matematikens hjälp vunnit de mest oerhörda och otroliga
segrar, då den behärskar vårt liv så som aldrig förr, då den visat
sig mäkta i en hittills oanad grad omdana och grundlägga vår
livsåskådning, och då den i och med teknikens utveckling blivit
praktiskt ovärderlig, ja i många fall oumbärlig för allt större
människoskaror. En reaktionärare åtgärd kan alltså knappast tänkas.
Det nyspråkliga gymnasiet meddelar blott i två år sammanlagt
8 timmars undervisning i matematik. Fysik, det viktigaste
naturvetenskapliga ämnet, läses också blott i sammanlagt 8 timmar, kemin
blott i 4, biologin blott i 3; inalles alltså 23
matematiskt-naturveten-skapliga ämnestimmar av sammanlagt 85. De humanistiska
realämnena ha — frånsett geografin — icke blivit bättre ställda än å
latingymnasiet, historia och religionskunskap tvärtom sämre. Ändå
ha icke ens de moderna språken, som ju skulle utgöra gymnasiets
ryggrad, fått någon synnerligen god ställning. Franskan läses ej
mer än på latingymnasiet, linjen B (= icke-grekiska linjen), vilket
faktiskt innebär att franskan är sämre ställd å den nyspråkliga
linjen, emedan den där saknar latinets ovärderliga stöd. Tyskan
skulle enligt ett av kommissionens alternativ, det för tyskan bästa,
läsas endast en timme mer1), enligt ett annat alternativ högst
betydligt mindre än å latingymnasiets B-linje. Visserligen skulle
franskan och tyskan få några timmar mer än å realgymnasiet, men
så ha också där språken behandlats mycket illa. Engelskan skulle
verkligen få en ganska god ställning, men det hade varit bättre om
den i stället fått flera timmar i realskolan. Kommissionen medgiver
för övrigt själv att läroverkets språkundervisning endast kan vinna
*) Å själva gymnasiet rentav en timme mindre; men den skulle i
realskolans högsta klass läsas två timmar mer än av latinare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
