Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7, 1922 - Hedén, Erik: Den stora skolreformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN STORA SKOLREFORMEN
423
skäligen blygsamma resultat. Både för litteraturläsningen och för
den praktiska kunskapen hänvisar den till fortsatt
specialutbildning efter skoltidens slut. Alltså — kommissionen har skapat en
gymnasielinje varpå de viktigaste ämnesgrupperna misshandlats
men ingen ämnesgrupp gjort några verkligt betydande vinster.
Kritik av de nyspråkliga gymnasiet har heller icke uteblivit.
Lektor Carl Koch, som dock icke är fientlig mot dess princip,
hävdade (av referaten att döma, oemotsagd) å läroverkslärarmötet att
"det totalintryck man får av linjen är att den är mer än lovligt
svag––––och att den blir en avstjälpningslinje, där obegåvade
framför allt komina att söka sin räddning". Han framhåller också
att lika litet som denna gymnasielinje kommer att pröva
intelligensen, lika mycket kommer den att framälska minnesplugg. Den blir
alltså på en gång lätt (för de dumma) och överansträngande (för
de flitiga) — precis raka motsatsen mot vad gymnasiets undervisning
bör vara. Även andra läroverkslärare ha ställt sig kritiska.
Synnerligen betydelsefullt är att från universitetshåll, alltså från
företrädarne av den högsta, vetenskapliga bildningen, närmare
bestämt från filosofiska fakulteten i Uppsala, framkommit en bestämd
varning mot att inrätta för många gymnasielinjer och en bestämd
förklaring att från universitetens synpunkt flera linjer än de
nuvarande icke krävas. I enlighet härmed har professorn i engelska
R. E. Zachrisson, just ur de moderna språkens synpunkt riktat en
skarp kritik mot det nyspråkliga gymnasiet.
Allra märkligast är att denna linje står i rak strid mot de
principer, de sunda och kloka principer, som kommissionen själv
uppställt för gymnasiets byggnad och syften. Kommissionen säger klart
ifrån, att gymnasiet främst skall grundlägga vetenskapliga insikter,
och att kravet på en utöver realskolans mått gående allmänbildning
måste underordnas detta grundkrav. Den säger vidare klart ifrån
att gymnasieorganisationens metodiska grundprincip måste vara
studiekoncentration. Hur fyller nu det nyspråkliga gymnasiet dessa
krav? Jo, enligt kommissionens eget medgivande ytterst illa. Den
medgiver att linjen endast passar för dem som önska "vinna ett
högre mått av allmänbildning utöver realskolans nivå" — det vill
säga just vad som icke är gymnasiets verkliga uppgift. Den
medgiver vidare att en sådan linje "kan lätteligen komma att lida brist
på verklig studiekoncentration och följaktligen vara föga ägnad att
realisera det pedagogiska syftemål som med den starkare linjediffe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
