Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8, dec. 1922 - Langenfelt, Gösta: Det evigt mänskliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
renässans från den franska klassicismens tendens att pressa ned
Shakespeare.
Men denna skildring av vad en tidningsårgång 1792 till äventyrs
kan innehålla skulle icke vara fullständig, om jag underläte att taga
med den obligata sedejämmern, vilken icke heller denna tid var
understucken.
I ett brev från Uppsala rullas upp några tavlor av studenternas
liv. En hr Smulgråt, som kallar sig Spectator (åskådare) ger sin
harm luft i snirklade ordalag i en korrespondens från lärdomssätet
införd den 1 mars.
"Från längre tider tilbaka har man från Upsala ej kunnat berätta
andra nyheter än desse: Wi hafwa firat wåra Akademiska Fester,
wi hafwa deltagit i de händelser, som warit lycklige för
Fäderneslandet, eller wi hafwa förewigat minnet af wåre Beskyddare eller
wåre store Lärare. Alt har gått sin jämna gång, och denna Schola
för förståndet och hjertat har uppfyllt sit ändamål. — — Men
änteligen börjar tidehwarfwets smak för förströelser äfwen at wisa sig
här, och man får berätta den förr ohörda nyhet, at ungdomen wid
Academien är sysselsatt med Dansar och Theater."
För säkerhets skull har redaktionen smällt upp de sista raderna
med antiqva fet och artikeln står på hela första sidan, och på den
andra och tredje med för resten av de 4.
Nu går det löst! Det är den vanliga jeremiaden över ungdomens
tanklöshet och sedeslöshet, som tydligen förblir sig lika i alla de år
gud ger. Och lika ofelbart stå döpare och profeter upp och mana
till sedernas tuktan. Är icke det hela löjeväckande? Människor
växa upp till ungdomar, göra dårskaper, fortsätta livet in i den
äldre mandomen och ålderdomen och dundra och förmana över
sedernas förfall hos de unga. Annat var det, då de voro unga! Alla
dessa teoretiska diskussioner om allvarlig sedlig depression äro eviga,
liksom ungdomen är evigt ung. Men det finns dock, guskelov, män,
som icke glömma av tidens framsteg för den egna magsyrans
efterverkningar, som med statistik och erfarenhet av forna och nya tider
visa på likheter i ungdomens sätt att se och handla och den oss till
fördel stående olikheten i det allmänna moraliska läget.
Hr Spectator talar nu om, att det visst än i dag finnes ungdom,
som i lärosalarna tala som mogna män och i examensrummen svara
med visshet och styrka. Men fyra faror hota den: Middagsmåltider,
Théassembléer, Slädpartier och Theater. De förra äro skadliga, man
måste klä om sig och så vidare, en fyra timmar kan gå bort på dagen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
