Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1923 - Karleby, Nils: Arbetarmonopol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 NILS KARLEBY
föreligga. En sådan social bas skulle intet samhälle tolerera. Till
någon grad kan detta dock vara fallet, och såtillvida får man en
praktisk illustration till resonemanget. De drag ur halländska
baek-stugusittares och torpares liv på 1800-talet, som August Bondeson
framdrager i sina berättelser, då hemmansägarna i socknen
praktiskt taget stodo som en enhet emot de egendomslösa, äro ofta en
sådan. Även annorstädes finner man ofta i skildringar av
lantproletariatets förhållanden under tjänstehjonsstadgans och den
tusen-gradigas välde drag, som erinra om den marxska proklamationen:
"Av arbetets naturbetingade karaktär följer, att den människa, som
icke äger annan egendom än sin arbetskraft, under alla
förhållanden måste vara de andras slav, vilka gjort sig till herrar över jorden
och produktionsmedlen. Hon kan arbeta blott med deras tillåtelse,
alltså leva blott med deras tillåtelse".1) Detta alla förhållanden
är en överdrift; saken gäller endast under den speciella
förutsättningen, att det icke finnes någon konkurrens mellan de sakliga
produktionsfaktorernas ägare, utan dessa uppträda gemensamt med
absolut monopol. Resultatet av det gjorda tankeexperimentet är
dock icke oviktigt. Det visar nämligen att ett absolut ekonomiskt
ensamvälde för innehavarna av blott arbetskraft gentemot
innehavarna av andra produktionsfaktorer är otänkbart, medan
motsatsen icke är logiskt otänkbar, om den också må anses praktiskt
utesluten.
Resonemanget tjänar emellertid närmast att illustrera
orimligheten i att anlägga monopolsynpunkten på förhållandet mellan
produktionsfaktorerna som helhet och förskjutningarna däri. Alla de
förändringar i olika samhällsgruppers inbördes villkor, som ha sin
rot i förändringar på denna punkt, falla utanför betraktelsen. Det
är först i fråga om inskränkningar i konkurrensen inom en
produktionsfaktor, termen monopol får en reell mening. Ett monopol går
då ut på, att vissa delar av en produktionsfaktor genom särskilda
åtgärder kunna tilltvinga sig bättre villkor än övriga delar,
eventuellt på bekostnad av dessa, eventuellt på bekostnad av vissa delar
av en annan produktionsfaktor, vilka sålunda sättas i sämre
ställning än de andra.
a) Marx, Gothaprogram, s. 22.
(Uppsatsen fortsattes och avslutas
i följande häfte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
