Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1924 - Wigforss, Eva: Kvinnolöner i statstjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNOLÖNEK I STATSTJÄNST 31
ett halvt tillägg vardera. Alltså kan det inträffa, att en
statstjänares familjebidrag blir reducerat, därigenom att hans hustru får
anställning i statens tjänst, nämligen om hon, som väl ofta är fallet,
befinner sig i en lägre lönegrad. Kommittén har varit medveten
härom men anser, att en dylik tjänstemannafamilj i varje fall
bere-des en förhållandevis gynnsam ställning därigenom, att båda för^
äldrarna äro anställda i statens tjänst. Må vara, men det finns
knappast något skäl för staten att dra fördel av detta förhållande,
helst som familjetillägget utgår oavsett vilken inkomst andra maken
eventuellt kan ha av annan verksamhet än statstjänst. Kommittén
tycks emellertid betrakta gifta kvinnors arbete såsom för staten
mindre önskvärt och anser detta som ett axiom. Här hade nog eu
undersökning varit på sin plats, innan man antar sådana
särbestämmelser för gifta kvinnor som dem kommittén föreslår.
Kommittén inför begreppet vårdnadsskyldighet, varigenom kvinna
med barn upp till 15 år i sin vårdnad, här tydligen inte bara ’’eget
äkta barn", blir underkastad vissa bestämmelser. Hon skulle
nämligen bli skyldig att i obegränsad tid taga hel eller partiell
tjänstledighet, närhelst vederbörande myndighet, vid högre tjänster Kungl.
Maj :t, så funne lämpligt. Därvid skulle hon under den tid denna
tjänstledighet räckte mista motsvarande del av lönen, alltså vid hel
tjänstledighet hela lönen samt vid sjukdom under denna tid
motsvarande del av sjukavlöningen. Även änkor och frånskilda skulle vara
underkastade denna regel. Den bestämmelse, som förut lagt i veder^
börande myndighets hand att avskeda en kvinnlig befattningdiavare
under hänvisning till, att hennes äktenskap i något avseende inverkat
ogynnsamt på hennes fullgörande av statstjänsten, ansågs av
sakkunniga för utredning av frågan om kvinnans tillträde till
statstjänst "innefatta ett skäligen överflödigt korrektiv mot
pliktförgä-tenhet hos denna särskilda kategori statstjänare". Man ansåg att
’ Vanliga medel till beivrande av försummelse i tjänsten eller
åsidosättande av föreskrivna skyldigheter lära nämligen kunna antagas i
detta avseende göra tillfyllest". Vederbörande departementschef
anför vid ärendets föredragning i statsrådet: "Att den erfarenhet, som
hittills föreligger, icke kunnat vara allt för ofördelaktig, synes mig
till någon del framgå av det vitsord, som i detta ärende givits om de
nuvarande restriktiva bestämmelsernas ringa praktiska
tillämpning". Man har svårt att förstå, att löneregleringskommittén, sedan
behörighetslagen genomförts utan några sådana särbestämmelser för
gifta kvinnor, anser sig böra införa denna nyhet, som väl är avsedd
som en mildare åtgärd än den gamla, men som tyoks öppna väg för
ett mera godtyckligt förfarande. Vad man har ännu svårare att
förstå är, att detta sker under hänvisning till de ovan citerade sak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
