Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1924 - Wigforss, Eva: Kvinnolöner i statstjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 EVA WIGFORSS
kunniga, som mycket starkt framhållit olämpligheten av sådana
särbestämmelser. Kommittén har ansett, att mannen inte på grund av
värnplikten får bli sämre ställd i konkurrensen med kvinnan. Är
kvinnan inte redan genom moderskapet och vad därtill hör så mycket
sämre ställd, att den ytterlig«ire bestraffning, ett sådant
femtonårigt osäkerhetstillstånd innebär, kan vara överflödig ? Att lägga nya
stenar i den gifta utom hemmet arbetande kvinnans förut ganska
besvärliga väg, vittnar om socialt oförstånd och förefaller som en
orättvisa, så länge inga sådana bestämmelser hindra det ofta ganska
omfattande arbete utom tjänsten, som förekommer bland
befattningshavare av alla grader. Men det kvinnliga arbetet bedömes ju
genomgående inte efter någon annan synpunkt än företagarens.
Kanske framträder detta allra mest påtagligt, när kommittén
anser, att kvinnorna böra själva betala den ungefär 3 procent större
sjuklighet man statistiskt påvisar bland dem. Man anser, att
avdrag på lönen bör göras inte bara för den direkta förlusten av
arbetstid utan även för de kostnader, som "i många fall vållas för
arbetets gång genom det av kvinnornas större sjuklighet föranledda
ökade inkallandet av reservpersonal. Därjämte bör tagas i
betraktande, att sjukdomen ofta efterföljes av en längre eller kortare
period, under vilken arbetsförmågan är nedsatt.’’ Att göra någon exakt
kalkyl av denna förlust för staten försöker man likväl inte och
stannar så vid de förut nämnda godtyckliga beloppen. Någon motivering
för deras storlek ger man inte och inte heller för olikheten av
avdragen i olika löneklasser annat än, att arbetets ekonomiska värde
måste bli bestämmande för lönen framförallt i de lägre lönegraderna,
där kvinnoarbetet redan har och framdeles väntas få stor omfattning.
Just detta förhållande att kvinnorna här trängt ut männen och att
denna process väntas fortgå, tycks likväl ange, att kvinnorna här
hittills inte fått en lön, som motsvarar detta ekonomiska värde. Och
motiveringen till, att man i de högre lönegraderna ej behöver taga
hänsyn till sådana faktorer som sjuklighet och prestationsförmåga,
nämligen därför att ett urval här sker vid tjänstens tillsättande på
grund av föregående tjänstgöring och vitsordade kvalifikationer,
tycks kunna utsträckas till flera lägre lönegrader.
Vad själva sjukstatistiken beträffar, har den blivit kritiserad av
en kvinnlig läkare bland annat för att den bygger på
undersökningar från influensaåren, då de ensamstående, som genom olämplig
diet fått sin hälsa underminerad under kriget, alltså i stor
utsträckning just dessa kvinnor, voro mest utsatta för sjukdomen. Att ett
visst samband kan råda mellan låga löner och sjuklighet eller dålig
arbetsprestation, kan också förtjäna att påpekas, åtminstone i fråga
om de lägsta lönegraderna av statstjänster. Man har påpekat att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
