Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1924 - Wigforss, Eva: Kvinnolöner i statstjänst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVINNOLÖNEK I STATSTJÄNST 33
kommitténs sjukstatistik inte tar med gruppen under 25 år, en
relativt frisk grupp, i vilken över av de kvinnliga men endast 6
procent av de manliga tjänstemännen befinna sig. En betydligt större
differens än denna högt räknat på 3 procent mellan kvinnor och
män, finner man mellan extra och ordinarie, då de förra visa en
sjuklighetsprocent av bland männen 8,6i procent mot de ordinaries
22,16 procent och bland kvinnorna 13,32 procent mot 29,42 procent.
Likaså visa olika verk betydande skillnader i sjuklighet utan att man
i något av dessa fall tagit hänsyn därtill vid bestämmandet av
lönerna.
Det kan tyckas, som om de starka protester, som från kvinnohåll
riktats mot kommittéförslaget, skjuta över målet. Skillnaden i
lönerna var ju ändå inte så stor. Det är möjligt, att om kommittén
nöjt sig med att av rent statsfinansiella skäl yrka så stora avdrag
för kvinnorna från den gemensamma löneskalan, skulle motståndet
varit mindre. Likväl har man svårt att förstå, att dessa milj.,
som den föreslagna regleringen skulle kosta eller den ökning
därutöver, som ett genomförande av lika lön utan avdrag skulle
medföra, kan vara något avgörande skäl att fördröja en så länge motsedd
reform. Åtminstone kan denna summa inte bli avgörande för den,
som samtidigt begär en höjning av dyrtidstillägg för statstjänare till
mångdubbelt större belopp. Men när kvinnorna äntligen efter mycken
möda fått behörighetslagen väl i hamn, måste de känna det som en
förlust, att dess värde i viss mån göres illusoriskt genom nya
inskränkningar, och som en orättvisa om man utan giltig grund gör
sådana inskränkningar. Man har inte skäl att tro, att i de röster som
från ganska oväntat håll nu höjas för en för män och kvinnor lika
lön i statstjänster, döljer sig någon arg avsikt att genom att
överbetala kvinnorna mota ut dem ur statstjänsten. Lika litet ha
kvinnorna varit böjda för, att genom för låga löner bedriva illojal
konkurrens och köpa sig in på detta arbetsfält. Den fria konkurrensen
under så lika villkor soni möjligt i lön, utbildning och
arbetsförhållanden bör väl ge det bästa urvalet och vara mest gagnelig för
samhället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
