Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1924 - Lagerroth, Fredrik: Var konungens borggårdstal grundlagsstridigt? - Dalgren, Lars: Den första Staaffska regleringens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSTA STAAFFSKA
REGERINGENS HISTORIA.
För TIDEN av LARS DALGREN.
c^^ lätt begripliga skäl är det ej ofta, som
^ en författare for ett akademiskt specimenarbete väljei
^— ^ ämne ur den allra senaste tidens historia. Det kan därför
mycket väl betraktas som en sensation, när i slutet av förra året i
Uppsala ventilerades en avhandling med titeln: Karl Staaffs första
ministär. Författaren var en ung man vid namn Ivar öman; matrik-
lagens ordalydelse. Vi behöva blott tänka på nyss citerade bestäm-r
melse i R. F. § 7, att alla regeringsärenden skola inför konungen i
statsrådet föredragas och där avgöras. Det är dock en offentlig
hemlighet, att de, därest de ej avgöras vid enskild föredragning inför
konungen, avgöras i statsrådsberedningen där konungen ej är
närvarande. Också säger vår siste liberale statsminister, att
statsrådsprotokollet ’’reducerats till en apparat för registrering av besluten
och deras skriftliga motivering’’. Eller vi kunna taga R. F. § 4, som
säger, att konungen kallar till sina rådgivare på visst sätt
kvalificerade medborgare, Var man vet ju, att konungen på sin höjd blott
utser den blivande statsministern, under det denne själv väljer sin^
kolleger. Framför allt torde dock riksdagsmännens vallöften till
sina kommittenter vara analoga med konungens utfästelser till
bondetåget. Också de är o juridiska nulliteter men omintetgöra dock vad
riksfäderna velat uppnå genom bestämmelsen i R. O. § 1, att
riksdagsmännen i utövningen av sin befattning icke kunna bindas av
andra föreskrifter än rikets grundlagar. Också riksdagsmännen fatta
sina beslut i förtid, innan de hunnit taga del av den utredning av •
ärendena, som kommer till stånd tack vare riksdagsordningens
bestämmelser om remiss till utskott och debatt i plena. Även
härigenom degraderas grundlagsbestämmelserna till vad 1809 års män
minst av allt ville, att de skulle bli, nämligen "tomma former".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
