Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1924 - Dalgren, Lars: Den första Staaffska regleringens historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1>EN FÖRSTA STAAl^FSKA ftEÖEÄtNÖEKÖ HieToBtA
’’meningars’^ uttalande. Och utan denna källa hade arbetet saknat
mycket av det intresse det nu obestridligen besitter.
Efter dessa allmänna anmärkningar några ord om själva
sakinnehållet. Sedan förf. inledningsvis skildrat samlingspartiets
uppkomst och program och Staaffs egen utveckling och tidigare
verksamhet, redogör han för den staaffska regeringens tillkomst och
parlamentariska förutsättningar. Huvuddelen av arbetet består
sedan i en i^^dogörelse för regeringens politik, sådan den kan avläsas
ur dess till riksdagen avgivna propositioner. Så särdeles mycket
nytt av intresse ger framställningen ej. Dock fäster man sig vid
förf :s betonande av krigsminister Tingstens stora personliga insatser
för utformandet av regeringens försvarspolitik. Bland de staaffska
papperen har förf. funnit en till statsministern ställd P. M. av
Tingsten, vari konturerna uppdragas till en plan för försvarets
planmässiga ordnande, vilken plan krigsministern — enligt till förf.
lämnat personligt meddelande — gjort till villkor för sitt inträde i
regeringen. En annan, bland samma papper förvarad, förtrolig P. M.
visar också, att Tingsten vid sitt inträde i regeringen förklarat sig
påräkna stöd framför allt av statsministern i ’’alla frågor av vikt
och principiell betydelse, där han bjöde väl grundade skäl för sin
mening".
Det intressantaste partiet i förf:s framställning är slutkapitlet,
där han undersöker regeringens inre sammanhållning och dess
förhållande till riksdagen, särskilt till regeringspartiet. Det är givetvis
också här, som de ’’personliga meddelandena" ha varit av särskild
betydelse. Förf. betonar det välbekanta förhållandet^ att regeringens
sammansättning varit något heterogen, i det att utom krigsmlnistem
även utrikesministern Trolle stundom intagit en från de övriga
statsråden avvikande hållning. Då Staaff själv i överensstämmelse med
sin parlamentariska åskådning fordrade^ att statsministern skulle
vara den obestridlige ledaren, skar det sig stundom. En rätt
allvarlig schism skall till .exempel ha uppstått i samband med
budgetens uppgörande, vilket arbete skötts av Staaff själv och
finansministern Biesert. Den senare hade därvid av Staaff uttryckligen
förbjudits att meddela sig i saken med de övriga statsråden. Detta
medförde, att utrikesministern först vid en allmän beredning dagen
före föredragningen i konselj fick kännedom om att å budgetens
inkomstsida räknades med en tull å sprit och vin,, mot vilken han av
utrikespolitiska skäl inlade sin gensaga. Denna gång fick Staaff
böja sig. Men så småningom beslöt han att göra sig av med bägge
de nämnda ministrarna, och han har också anmodat C. C .-son Bonde
att övertaga utrikesministerposten och som krigsministerkandidat
har Carl Pervsson i Stallerhult varit påtänkt. Även andra föränd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
