Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1924 - Dalgren, Lars: Den första Staaffska regleringens historia - Den engelska arbetareregeringen och socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ENGELSKA
ARBETAREREGERINGEN OCH SOCIALISMEN.
2):
.EN NYA ENGELSKA REGERINGENS STÄLLNING
’till socialismen kan synas mindre aktuell efter alla
försäkringar från de liberala bundsförvanterna, att varje ansats
till socialistiska snedsprång kommer att betyda -regeringens fäll.
Men det är alltid lättare att lova än att hålla. Asquith och hans
liberaler kunna mycket väl bli ställda inför den besvärliga- frågan,
var den där farliga socialismen enligt deras mening egentligen
börjar. Gruvarbetarna ha med överväldigande majoritet uttalat sig för
att uppsäga sitt löneavtal med gruvägarna. Efter tre månader synes
striden bli oundviklig. Det är ingalunda otänkbart, att ingen annan
utväg erbjuder sig för att tillfredsställa arbetarnas rimliga krav
än en fullständig samorganisation av den engelska gruvindustrin.
Om Macdonalds regering lägger fram ett förslag om
nationalise-ring efter de linjer, som uppdrogos av kolkommissionen 1919, skola
liberalerna enigt rösta nej ? Det är ju ett faktum, att.gruvindustrins
socialisering ingått som ett led i många engelska liberalers progratn.
Visserligen kan man hänvisa till att även "kapitalskatten’’ för
utomstående; den påtalades till exempel i Soc.-Dem. av Branting,
som här fann ’’den svagaste punkten i ministärens hela politik’’.
Den första staaffska regeringens betydelse ur författningshistorisk
synpunkt karaktäriserar förf. så, att den ej betecknar "något
under-husparlamentariskt genombrott, men väl ett
underhusparlamenta-riskt experiment, som trots ministärens bemödanden strandade".
Det är ej utan att man känner sig böjd att instämma i detta omdöme.
Hur den svenska parlamentarism, som väl i. varje fall får anses
ha brutit igenom, närmare skall gestalta sig, därom är man
knappast å något håll helt på det klara. Faktiskt har första kammarens
ställning i den allmänna opinionen stärkts efter reformeringen. Och
även å håll, där man förr tydligen strävade efter en parlamentarism
i engelsk stil reagerar man numer ibland rätt kraftigt, nar man tror
sig spåra en tendens att tillmäta andra kammarens mening större
vikt än medkammarens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
