Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, 1924 - Den engelska arbetareregeringen och socialismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60 DEN ENOELSKA AEBETAÄEEEGEEINÖBN OCH SOCIALISMEN
Och rörande omfattningen av den praktiskt realiserbara nationaliseringen
heter det slutligen:
"Nationaliseringen och utvidgningen av den kommunala företagsamheten
kommer inte att sättas i verket genom ett enda omfattande parlamentsbeslut.
Ben socialistiska uppfattningen går ut på att när en industri har nått
monopolstadiet, är den mogen för samhällets äganderätt och ledning. Jorden,
järnvägarna, gruvorna, sjöfarten och andra transportmedel, produktionen av elek’
trisk kraft och många tillverkningsindustrier, bankväsende och
försäkringsverksamhet äro mogna för tillämpning aV nationaliseringsprincipen. Staten
och kommunerna böra ha frihet att sätta upp konkurrerande företag...
Striden mellan samhällets företagsamhet och den enskilda företagsamheten löser
upp sig i en fråga om vem som bäst kan tillfredsställa samhällets behov, och
det vore från samhällets sida oklokt att beröva den enskilda företagsamheten
möjligheten att bevisa sin överlägsenhet över nationaliseringen. Men den
enskilda företagsamheten måste rätta sig efter den standard ifråga om löner,
arbetstid och arbetsvillkor, som härskar inom samhällets företag.
Nationaliseringen begär endast fri väg och inga särskilda förmåner, och dess
förkämpar lita på att den då kommer att inom ett mycket vidsträckt område
visa sig äga ofantliga ekonomiska och sociala fördelar framför den fria
konkurrensen och den enskilda företagsamheten.’’
Då Snowden blivit finanminister kan det inte vara ur vägen att
också ge några prov på hans uppfattning av beskattningen. I den
redan nämnda boken från 1921 finnes bland mycket annat också ett
kapitel om ’’The instrument of taxation", och året förut hade
Englands finansiella läge och möjligheter behandlats i en särskild bok
med titeln "Labour and national finance". Att Snowden
förkastar indirekta skatter i allmänhet är i full överensstämmelse med
hela arbetarepartiets politik. Endast för sprit och tobak gör han
undantag "av ieke-ekonomiska skäl". Hos Snowden såväl som hos
andra engelska socialister märker man ganska tydligt inflytandet
från en ekonom som J, A. Hobson, särskilt när det gäller att
bestämma innebörden i "beskattning efter förmåga". Rätt
upplysande för Snowdens syn på saken äro följande rader ur boken 1920:
’’I budgetdebatten har jag ofta lagt fram den principen, att då det gäller
beskattning, bör man inte se på det belopp man tar utan på den summa, »om
är kvar, sedan skatten betalts."
En ogift peraon med 150,000 pund i årlig inkomst betalte vid den tiden inte
mindre än 87,638 pund i inkomstskatt, verkligen en "enormt stor del", men
han hade faktiskt kvar för eget bruk 62,422 pund. "Kan det på allvar påstås",
frågar Snowden, "att en ogift person med en sådan inkomst inte har någon
ytterligare förmåga att betala skatt?" Eller tag ett liknande fall med den
mycket mera blygsamma inkomsten på 10,000 pund.’ Skatten går till 4,328 puöd,
och 5,672 pund bli kvar. "Återigen frågar jag, om det på allvar kan påstås,
att ett överskott av obeskattad inkomst på 5,672 pund till en enda mänmias
förfogande inte har någon förmåga att bära ytterligare skatt? Det kan bara
finnas ett svar på denna fråga."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
